BERÄTTELSEN OM VÅRA MÄSTARE HANDLAR OM MOD OCH ENTREPRENÖRSKAP

Micke Jonsson, vd Peak Region AB:

FRAMTIDEN FINNS INTE I ETT MAGISKT PROVRÖR

BERÄTTELSEN OM VÅRA MÄSTARE HANDLAR OM MOD OCH ENTREPRENÖRSKAP

När jag var liten fanns en tecknad serie som hette Professor Balthazar. Balthazar var en uppfinnare som hjälpte världen att hitta finurliga lösningar på alla tänkbara problem. Han hade en universalmaskin som skapade geniala uppfinningar, behändigt levererade i ett provrör. Magisk vätska hälldes ut och vips var problemet löst!

Kanske väckte Professor Balthazar en dröm att lösa de stora gåtorna för några av oss? Eller väcktes drömmen genom de verkliga problemlösarna runtom i världen? Det är dessa ”riktiga” människor som vi på Peak Region har i uppgift att stödja och premiera. Det är människor utrustade med mod, uthållighet, förmåga att hantera motgångar – och som ofta har en istadig vinnarmentalitet. Kort och gott, det handlar om människor med ett extra driv. Vi brukar kalla dem entreprenörer, de som får idéer att bli verklighet.

Peak Region uppmärksammar dessa människor genom vårt pris Innovation Champion som på Guldgalan 2019 delas ut för andra gången. Med priset vill vi hylla dem som har egenskaper och beteenden som skapar en bättre framtid i regionen. Berättelsen om våra mästare handlar om mod och entreprenörskap. I år gav vi priset till alla våra nominerade – Kjell Lundberg och Johanna Ojala, Monica & Stig Engström, Fia Gulliksson och Marie Holm Sherman. De har samtliga det beteende som en innovativ mästare har.

Micke Jonsson Foto: Marlene Magnussen

Och vi vill lyfta fler framgångar och visa att det går. Det gör vi även här genom att publicera våra Peak Stories. Här berättar vi om människorna bakom de satsningar som sker i vår region kopplat till innovation, utveckling och förnyelse. Det som skapar nya värden i samarbete med andra och säkerställer en hållbar framtid i Jämtland och ökar attraktionskraften.

Många har uppfattningen att innovation är en uppfinning eller en idé som ingen annan har haft tidigare. Man drömmer om den perfekta appen som alla i hela världen kommer att använda och så blir man stenrik på kuppen. Men riktigt så enkelt är det inte. Det handlar om att skapa möjligheter. Och det gör vi här på Peak Region genom att vara en hubb där offentlig sektor, näringsliv och akademi möts för att driva innovationskraften i regionen och stötta det där entreprenörskapet med pannben.

Dom behövs, för någon Professor Balthazar lär inte dyka upp och rädda världen åt oss…

Micke Jonsson, vd Peak Region AB

 

“Berättelsen om våra mästare handlar om mod och entreprenörskap” 

JÄMTLAND – VÄRLDSLEDANDE ARENA FÖR VINTERPARASPORT

JÄMTLAND - VÄRLDSLEDANDE ARENA FÖR VINTERPARASPORT

JÄMTLAND – VÄRLDSLEDANDE ARENA FÖR VINTERPARASPORT

Erfarenheten av att rodda stora evenemang och smart byggda arenor var avgörande när Östersund och Åre fick frågan om att arrangera ett av världens största idrottsevenemang – Special Olympics World Winter Games. Den 5 februari 2021 är det dags för invigning med över 2000 atleter med intellektuell funktionsnedsättning på plats – och med den olympiska elden brinnande.

Karin RIddar, Parasport Sverige. Foto: Susanne Kvarnlöf

Det är fantastiskt roligt att det intensiva arbete som lagts ner på att visa att vi är en region för vinterparasport har gett resultat, säger Karin Riddar, verksamhetsutvecklare hos Parasport Sverige.

Redan nu pågår förberedelserna inför Special Olympics World Winter Games för fullt. Det gör det även för Special Olympics Sweden Invitational Games 2020 då evenemanget ska genomföras i mindre skala för att testa arenor och tävlingsupplägg. Allt måste klaffa när världens blickar vänds mot Östersund och Åre. Karin låter entusiastisk när hon beskriver engagemanget från näringsliv, kommuner och idrottsföreningar.

– Hotellen har gjort investeringar, de bygger om, anpassar rum och andra utrymmen. Transporter och anläggningar förbättras. Det händer saker i hela kedjan. Känslan är att man vill göra det här, istället för att det är ett måste.

Arena för parahockey

Östersund har haft en hög ambitionsnivå redan från början, menar Karin. De förstod tidigt att evenemang kan driva samhällsutvecklingen och Östersund Arena är ett bra exempel.

Den är mycket större än vad som krävs för kommuninvånarnas behov och byggdes för att kunna ta emot parahockey. Och på köpet fick vi en arena som fungerar utmärkt för stående hockey, förklarar hon.

Det finns få orter i världen som kan arrangera vinterparasport. Därför vände sig Internationella paralympiska kommittén till Östersund. Efter många väl genomförda internationella tävlingar i parahockey räknas nu Östersund Arena till en av världens främsta parahockeyarenor.

– Alla dessa tävlingar lägger vi under relativ lågsäsong. Företagare och andra aktörer har fått konkreta exempel på hur ett evenemang kan vara motor för regionen och det ger såklart mersmak, säger Karin.

Peak Innovation-projekt

Tidigare var intresset ganska svalt för parasport, men 2016 beslöt styrelsen för Parasport Sverige att förlägga satsningen på vinterparasport till Jämtland Härjedalen. Karin anställdes av Peak Innovation för att få fart på parasportutvecklingen i regionen.

Peak Innovation tog rollen som koordinator och möjliggjorde därmed för andra att agera. Regionens aktörer vaknade till liv och förstod att de måste samverka. Som bonus omnämns nu alltid Östersund i alla sammanhang där vinterparasport diskuteras, säger Karin.

Nästa steg blev att “låsa fast” IPC, som Karin uttrycker det, i ett avtal där ett antal parasportprojekt planeras i regionen och som kröns med VM i fem av de sex paralympiska vinteridrotterna 2023.

Med en långtidskalender vet vi vilka tävlingar som kommer att arrangeras här, vilket gör det tryggare för näringsliv och kommuner att våga investera och satsa på infrastruktur.  

Sofia Störling, Special Olympics World Winter Games 2017 Österrike. Foto: Parasport Sverige

Nästa steg - Jemtland Innebandy

Den långsiktiga förhoppningen är att få fler aktörer att engagera sig och ta fram egna erbjudanden, som till exempel Jemtland Innebandy som vill starta upp en parasektion, oberoende av Parasport Sverige.

Ytterst handlar det om att öka kunskapen och ändra attityder. När vi förstår att vi alla är lika olika har vi kommit långt. Och det som är nödvändigt för några få är ofta bra för alla. Det lönar sig helt enkelt att vara inkluderande, avslutar Karin.

Nicki Eby, vd Clarion Hotel Grand Östersund

Hallå där Nicki Eby, vd för Clarion Hotel Grand Östersund, varför är Special Olympics viktigt för regionen?

Special Olympics betyder otroligt mycket för Östersund, Jämtland och Sverige. Tävlingen handlar om mångfald och inkludering för en växande målgrupp som är helt ny för oss: människor med intellektuell funktionsvariation. Vårt värdskap och bemötande blir avgörande om evenemanget blir en succé eller inte. Tar vi hand om de tävlande och tillresta på rätt sätt under Special Olympics och övriga parasporttävlingar kommer de att komma tillbaka för träningsläger, semestrar och tävlingar. Långsiktigt kommer parasporten att ge stora positiva turistekonomiska effekter i hela Jämtland där inte bara hotellen utan även handeln och övriga näringslivet kommer att gynnas. Förutom dessa effekter vet vi också att vi lyfter en målgrupp där ohälsotalen är otroligt höga.

Om tävlingen

Special Olympics World Games är världens största breddidrottstävling för atleter med intellektuell funktionsnedsättning. Evenemanget arrangeras vartannat år och växlar mellan sommar- och vinteridrotter. 2021 hålls evenemanget i Östersund och Åre 2-12 februari.

Sju idrottsgrenar:
Alpin skidåkning
Längdskidor
Snöskolöpning
Konståkning
Snowboard
Speed skating
Innebandy

Antal involverade:
105 nationer
2 000 aktiva
3 000 anhöriga
2 500 volontärer

Effekt och resultat:
95 000 gästnätter
Träningsturism

Så här har samarbetet med Peak Region sett ut

Peak Regions innovationsmiljö initierade regionens parasportutveckling genom att 2014 driva satsningen Sweden for all, som syftade till att stärka Sveriges parasportmöjligheter från ett brett angreppssätt inom områden som folkhälsa, turism, utrustning och social gemenskap. Under 2016 deltog Peak Innovation i planering och finansiering av workshopen Para Athletes Pathway tillsammans med bland annat Sveriges Paralympiska kommitté och IPC (Internationella Paralympiska Kommitté). Detta resulterade i “The Östersund Declaration” – den paralympiska vinteridrottens framtid. Peak Innovation koordinerade under 2017 utvecklingen av regionens förutsättningar för vinterparasportevenemang. Tillsammans med landshövdingen arrangerades samma år eventet ”Uppstartsmöte Jämtland – en internationell nod för vinterparasport”, där koordineringsarbetet lämnades över till en arbetsgrupp bestående av bland annat Parasport Sverige och Parasport Jämtland/Härjedalen.

TEXT: JANNA THALÉN
BILD: SPECIAL OLYMPICS SVERIGE / SUSANNE KVARNLÖF

FRÅN SPILL TILL RESURS

FRÅN SPILL TILL RESURS

FRÅN SPILL TILL RESURS

Högen med överblivet textilspill hos Woolpower växte och allt mer ull kördes till förbränning. Det gick helt emot företagets hållbarhetsmål. Men tack vare studenten Kajsa Nilssons innovativa kreativitet omvandlades spillet till en ny produkt.

Kajsa Nilsson är den före detta studenten från Sportstech Research Centre på Mittuniversitetet som gick från idé till handling. Efter ett möte med Pål Dufva från Woolpower på ISPO-mässan i München, väcktes intresset för hur man kan tillverka ett nytt material av överblivet spill från produktionen.

– När jag började undersöka vad man kunde göra av resterna kom jag att tänka på hur man förr i tiden inte hade råd att slänga material. Då fanns det folk som reste runt och samlade textilt spill för sedan att göra filt av det. Och på det sättet så föddes själva idén till filtmaterialet som senare skulle bli till en ullsula, säger Kajsa Nilsson.

Kajsas examensarbete på Woolpower ägnades åt att ta reda på om materialet ens gick att filta. Ett av problemen med filtningstekniken var att det stickade materialet redan hade behandlats för att undvika just att det filtades i tvätt. Då ställde sig Kajsa hemma i köket och började laborera med filtningsmetoder.

– När jag hade testat och sett att det fungerade att filta gjorde jag en superful och mjuk prototyp som en del av mitt avslutande exjobb, skrattar Kajsa.

En hemmatovad sula från kök till riktig produktion

I samråd med Pål Dufva kom de fram till att en sula skulle passa Woolpowers övriga sortiment och nu gällde det att ta testerna från köket till industrin. Efter examensarbetet fick Kajsa en projektanställning på Woolpower för att jobba vidare med produkten.

– Nu började utvecklingsarbetet på riktigt. Vilka möjligheter finns? Vilka håller på med sånt här? Många företag som vi kontaktade hade minimikvantiteter, som var alldeles för stora för oss att hantera på testbasis. Vi skulle behöva samla upp spillmaterial i alldeles för lång tid bara för att se om ullsulan ens kunde bli verklighet, säger Kajsa Nilsson.

Av den första försändelsen med material fick de tillbaka lite olika lösningar på själva filtningen. Det var olika tjocklekar och syntetblandningar för att stadga materialet som de sen fick stansa i och laborera med hemma för att hitta bästa möjliga kvalitét.

– Produkten är inte på något sätt avancerad, men det blir mycket småfix. Och man inser hur mycket arbete som egentligen ligger bakom varje steg i processen med att ta fram något nytt. När man jobbar utifrån ett hållbart perspektiv är kvaliteten på produkten oerhört viktig. Det innebär att allt måste testas noga. Sulorna stoppas in i en maskin som rullar, gnider och slår på materialet. Sedan måste det utvärderas och ändras tills man får ett acceptabelt resultat.

Kajsa Nilsson Foto: Marlene Magnussen
Woolpower och drömmen om 100% hållbarhet

Historien om Woolpowers hållbarhetstänk gör det lättare att förstå varför produkterna ser ut som de gör. Plaggen har samma färg sedan decennier. Ullsulan är mer praktisk än snygg och förpackningen är ett enkelt kuvert för att göra transporten mer miljövänlig. Linus Flodin, VD på Woolpower, tycker att hållbarhet är den viktigaste frågan vad gäller både produktion och konsumtion:

– Vi hade kunnat anställa 40 sömmerskor utomlands istället för en sömmerska i Östersund. Men för oss är hållbarhet ett begrepp som omfattar hela verksamheten från material och produktion till måendet hos de anställda. Frågan om textilt spill är jätteviktig, och också hur produkterna tillverkas utifrån vår vision om hållbarhet. Du som kund ska veta att de som producerar produkten du håller i din hand, har det på ett sätt som du skulle vilja ha det själv, säger Woolpowers VD, Linus Flodin.

Linus Flodin, VD Woolpower Foto: Marlene Magnussen

 

Det har blivit allt större fokus på klädindustrins klimatpåverkan och medvetenheten inom branschen har också ökat. Men det är inte enda anledningen till att Woolpower gjort ett aktivt val att tillverka sina produkter i Sverige:

– Vi gör produkter som håller. Folk hör av sig och berättar att de har haft ett specifikt plagg i över 25 år. Det om något är en succéhistoria, men vi vill ju att den historien ska fortsätta. Då är det också viktigt att vi alla är medvetna konsumenter och att vi är beredda att tänka om.

I detta ligger också vår utmaning för framtiden, avslutar Linus.

Så här har samarbetet med Peak Region sett ut:

Woolpower har på flera sätt samarbetat med Peak Regions och Mittuniversitetets innovationsmiljöer. I utvecklingen av ullsulan finansierades en förstudie av Peak Innovation och Peak Regions inkubator. Sulan tilldelades även Peak Innovation Award på Guldgalan 2014. Peak Innovation medverkade vidare tillsammans med Woolpower i ett forsknings- och utvecklingsprojekt för att lösa flamsäkerhet i underställ av ull där Woolpower också jobbade med materialtester i textillabbet på Sports Tech Research Centre, Mittuniversitetet. Projektet och labbtesterna lade grunden till en order till försvarsmakten värd ca 40 miljoner kronor och 40 nyanställningar.

TEXT: MARLENE MAGNUSSEN
BILD: MARLENE MAGNUSSEN/WOOLPOWER

“EN JÄKLA KÄNSLA FÖR SNÖ – DET ÄR VIKTIGT!”

Latti Östlund, Vålådalen:

"EN JÄKLA KÄNSLA FÖR SNÖ - DET ÄR VIKTIGT!"

“EN JÄKLA KÄNSLA FÖR SNÖ – DET ÄR VIKTIGT!”

Vålådalens Fjällstation kan inte bara stoltsera med en lång idrottshistoria och skidspår i världsklass – nu är den även en viktig testplats för svensk-norsk snöforskning. Arenachefen Latti Östlund är mannen vars känsla för snö efterfrågas i hela Europa och som nu bidrar till att driva Vålådalens och branschens snökunskap framåt.

”Varning för Latti” säger skylten en bit från ingången vid Vålådalens Fjällstation. Latti Östlund är uppvuxen i Vålådalen och har jobbat för fjällstationen i nästan 40 år.

– De som känner mig vet att jag är lite halvgrinig ibland, förklarar Latti, nu Arenachef på anläggningen.

Motions- och elitspår i världsklass

Men när han glider fram bland de skidåkande gästerna är han egentligen allt annat än grinig. Några veckors hårt arbete dag som natt har resulterat i ett toppklassigt skidspår på tre kilometer. Under höstlovsveckan lockar spåret skidåkare på både motionärs- och elitnivå. Förra året gick Latti med på att öppna spåret två dagar tidigare för landslaget, men i år höll han hårdare på det planerade öppningsdatumet. Datumet samstämde inte med landslagets schema, vilket resulterade att de åkte till Idre istället.

– Jag svarade att det inte stämde i mitt schema heller, skrattar Latti. Men vi hade utvecklingslandslaget här, samt förstås lite olika landslagsåkare emellanåt.

Han poängterar att skidåkarna som är på plats nu under lovveckan är precis lika viktiga. Ryktet om kvaliteten på skidspåret går snabbt, men även om Vålådalen ofta har ett gynnsamt klimat för skidåkning är klimatförändringarna en utmaning. Sparad snö bidrar till att säkerställa en tidig säsongsöppning och beslutet om att starta snölagring togs under en påskhelg för drygt tio år sedan.

– Vi hade noll kunskap. Det kom en kompressor, pump, massa slang och grejer. Snabbt högg vi ner en skogsyta – här ska vi spruta snö. Där satt jag i fem nätter. Här går det fort när man bestämmer sig för att göra någonting.

Säkrar spårkvalitet i Ski Classics

Att spåren är bra i Vålådalen kan man inte tvivla på. Lattis expertis som pistmaskinsförare i riktigt krångliga förhållanden är välkänd i branschen, och han får då och då ställa upp med kort varsel för att säkra spårkvaliteten på olika tävlingar runtom i både Sverige och Europa – som med Ski Classics-tävlingarna:

– Det kommer ett telefonsamtal, sedan ett pling ”här är din flygbiljett och hyrbil”. Sedan är det bara att åka iväg. Det är en häftig upplevelse att få komma ut, men det innebär ju ofta att jag tar någon annans jobb. En del är positiva, men vissa kan vara lite förgrymmade. Oftast kommer de och tackar sedan innan jag sticker.

Latti Östlund, Arenachef Vålådalens Fjällstation

Peak Regions snöprojekt

Latti är mestadels självlärd. Det han lärt sig externt kommer mest från erfarenhetsutbyten med andra skidanläggningar i den ”snögrupp” som skapats via Peak Regions projekt. Han berättar om en studieresa tillsammans med representanter från andra skidanläggningar till Italien 2016, inom det dåvarande snöprojektet.

– Först var det ganska tyst i gruppen och få vågade snacka om hur man jobbade. Men när vi väl började berätta om våra erfarenheter och fadäser blev det annat.

Erfarenhetsutbytet i projektet resulterade direkt till betydelsefulla förändringar för Vålådalen. En ny plan för snölagringsplatserna och beslut kring nya investeringar kom på plats. Nu är erfarenhetsutbytet en del av vardagen – att skidanläggningarna i projektgruppen ringer varandra och frågar saker är inget han ens reflekterar över längre.

Testplats för snöforskning

Vålådalens skidanläggning har även blivit en viktig testplats för snöforskning via det nuvarande projektet SNÖRIK (Snöforskning og innovasjon over riksgrensen) som drivs av Peak Region, NTNU Senter for idrettsanlegg og teknologi och Mittuniversitetet. Senaste åren har noggranna mätningar av snölagringshögarnas avsmältning gjorts med drönare och avancerade väderstationer har installerats vid snölagret. Allt för att driva kunskapsutvecklingen kring snöhantering framåt, viket ska gynna Vålådalen likväl som branschen i stort.

– Jag har en bra ägare som låter mig experimentera, säger Latti. Det vi använder allra mest nu är mätningen av snöhögen, för att veta vilken mängd snö vi har. Då kan jag göra beräkningar på hur snön ska köras ut.

Snöforskning – och en jäkla känsla för snö!

Han framhåller gärna hur de samarbetar med snöforskningen när han träffar andra i branschen. Uppmärksamma gäster kan också märka av det nyaste tillskottet – ett pågående experiment med snösamlande staket som tagits fram av studenter på NTNU SIAT.

– Vi tänker sätta upp en stor skylt vid snöstaketen så folk förstår vad det är till.

Latti menar att engagemanget och känslan för det man håller på med är avgörande för att det ska bli bra.

– Sen har jag ju varit omgiven av duktiga skidåkare hela tiden. Suttit och käkat lunch, haft dialog för att förstå hur de vill ha det. Och en jäkla känsla för snö – det är viktigt!

Latti framför de snösamlande staketen - en del av pågående snöforskning

Så här har samarbetet med Peak Region sett ut

Vålådalens Fjällstation har samarbetat med Peak Region inom olika snöprojekt sedan 2015. Inom projekten har anläggningen bland annat deltagit i erfarenhetsutbyten i den regionala ”snögruppen”, bestående av representanter från regionala skidanläggningar och Idrefjäll, studieresa till Alperna samt snökonferenser. Inom projektet SNÖRIK identifierar Vålådalen branschens kunskapbehov, samt fungerar som testplats för framför allt snölagring.

TEXT: LINA LIF
BILD: MARLENE MAGNUSSEN

ICEBUG – VISAR VÄGEN TILL HÅLLBARHET INOM BRANSCHEN FÖR OUTDOORSKOR

ICEBUG

Visar vägen till hållbarhet inom branschen för outdoorskor

ICEBUG – VISAR VÄGEN TILL HÅLLBARHET INOM BRANSCHEN FÖR OUTDOORSKOR

Skor som håller greppet och dessutom lämnar minimalt med fotavtryck. Icebug visar vägen för hållbar utveckling i en traditionellt smutsig skobransch.

Icebug har alltid haft viljan att bidra på ett positivt sätt till världen, men det var först runt 2015 som produktionen började bli så pass stor att de upplevde att de kunde påverka leverantörer inom hållbarhet. Tillsammans med fem andra outdoorföretag hoppade de på Peak Innovations nystartade hållbarhetsprogram för att kunna strukturera upp arbetet.

David Ekelund, vd Icebug

– Jag är inte så förtjust i ordet strategi, säger David Ekelund, VD på Icebug, men programmets metodik var bra för att få målbilder och en riktning framåt. Vi hade en väldigt tydlig idé från början om att hållbarhetsarbetet behöver jobbas in som en del av planer och mål – det finns liksom inte en affärsplan och en hållbarhetsplan.

Programmet fokuserade på att implementera hållbar utveckling hos företagen, vilket påverkade dem både på strategisk nivå och i den operativa vardagen. Under ett års tid arrangerades både workshops, föreläsningar och enskild coachning med metodik från bland annat Naturliga Steget. En grundläggande utgångspunkt i programmet var att ett effektivt hållbarhetsarbete är strukturerat och har stark förankring hos företagsledning och styrelse.​

Världens första klimatpositiva outdoorskor

Med nya visioner och målsättningar har Icebug de senaste åren accelererat sitt hållbarhetsarbete till branschledande nivå inom outdoor footwear. De har bland annat jobbat igenom alla produkter och bytt ut material och processer, ställt högre krav på sina leverantörer och skapat den egna hållbarhetsmärkningen A better choice. I februari 2019 nådde företaget milstolpen att bli världens första klimatpositiva tillverkare av outdoorskor, en målsättning som egentligen var satt till 2020.

– Målet att bli klimatpositivt var viktigt för att röra oss snabbare, det skapade en helt annan sense of urgency i hela företaget, menar David. Hållbarhet är annars massor av hårt jobb som går ganska långsamt, exempelvis är det två års omloppstid för att byta till bättre material. Vi kände att vi behövde göra ett riktigt åtagande och gå ut med det, för att säkra att hålla oss själva ansvariga.

För att bli klimatpositivt följer Icebug FN:s initiativ Climate Neutral Now. Initiativet handlar om att mäta och minska sina utsläpp, samt klimatkompensera de utsläpp som inte kan undvikas. Deltagarna åtar sig även att rapportera sitt arbete offentligt för att skapa transparens.

Winter 2019 Content Shoot 7095 (2)

Obekväm pådrivare i branschen

Många utmaningar kvarstår fortfarande. Icebug har till exempel satt som mål att femtio procent av energin i de fabriker de använder sig av ska vara förnybar år 2020. Att minska produkternas avtryck utan att kompromissa med slitstyrka och funktion är en ständig utmaning – särskilt eftersom en stor del av materialen i outdoorskor är oljebaserade, samtidigt som det saknas en storskalig lösning för återvinning och materialhantering för uttjänta skor. För att nå effekter krävs samarbeten och David berättar att en viktig mission för dem är att vara en pådrivare för att få fler varumärken att ställa och nå en mer hållbar industri.

– Vi pendlar mellan att piska på och vara lite ”bad boys” inom hållbarhet, till att söka samarbeten och göra det på ett så inbjudande och inspirerande sätt som möjligt. Vi jobbar med att mobilisera fler företag att ta samma Climate Neutral Now-pledge. Nu när vi gjort resan mot att bli klimatpositiva gör vi det till vår uppgift att dela hemligheten kring hur vi gjorde så att andra också vågar ta klivet.

TEXT: LINA LIF
BILD: ICEBUG 

ÅRETANDLÄKARNA – NY UPPSTICKARE UTMANAR MED MILJÖTÄNK OCH DESIGN

ÅRETANDLÄKARNA

Ny uppstickare utmanar med miljötänk och design

ÅRETANDLÄKARNA – NY UPPSTICKARE UTMANAR MED MILJÖTÄNK OCH DESIGN

CISSI OCH ADAM KÖGEL ERMESKOG är tandläkarparet som tagit fram Sveriges första miljömärkta fluorsköljmedel. De hade under många år rekommenderat sina patienter att skölja tänderna med fluor, men ofta mötts av reaktionen att det är ”för starkt” och ”smakar inte bra”. Så de bestämde sig för att ta fram en helt egen produkt. Men det var bara början.

När Cissi och Adam var klara med sina tandläkarutbildningar på Karolinska Institutet -98 flyttade de först till England. Där jobbade de både på privata kliniker och motsvarande den svenska Folktandvården.

I England har de inte satsat på förebyggande tandvård på samma sätt som hemma och vi såg tydligt vikten av att motverka karies genom fluorbehandling. När vi sedan flyttade tillbaka till Sverige tog vi över kliniken i Åre. Då kände vi att det här är vår mission, att förbättra tandhälsan genom förebyggande, ärlig tandvård.

 

Miljömärkning

Paret, som ursprungligen kommer från Stockholm, sökte sig till Åre eftersom man redan hade en stuga här och trivdes bra med den rena luften, naturen och fjället. Några år senare, i mötet med patienterna, började idén om en mildare, miljömärkt fluorskölj ta form. Men det var inte förrän 2016, då de fick kontakt med innovations-coachen Jan Stala, som allt satte fart.

Vi hade regelbunden kontakt och han hjälpte oss att arbeta mer strukturerat med produktutveckling och hur vi skulle tänka kring marknadsföring. Vi hittade Föllinge hälsoprodukter här i Jämtland, där vi kunde blanda fina råvaror, ta prover och göra labbtester. Det är en liten, trevlig fabrik och det är där vi tillverkar vår produkt idag. Att få den miljömärkt har varit en lång process. Men nu är det klart och vi väntar bara på de nya etiketterna.

Namn och konceptutveckling

Genom projektet Innovation Champions och dess nätverk fick de även råd och stöttning av en marknadsföringsbyrå med miljöfokus. Produkten gick till en början under namnet f-rinse. Det visade sig inte fungera så bra. Nu har man landat i namnet Åretandläkarnas milda fluorskölj.

Byrån rådde oss att använda Åre i namnet. Det är ett starkt varumärke i sig och det är dessutom lite trendigt, även utomlands, med Å, Ä och Ö. Så nu kör vi på det och för varje ny produkt byter vi bara ut själva produktordet.

Den första idén har också utvecklats till ett helt koncept runt tandhygien. Idag finns planer på att ta fram en serie miljömärkta produkter i samma segment, med snygga, designade förpackningar. Till exempel tandkräm, en annan antiinflammatorisk munskölj, tandborstar etc.

Vi lägger mycket tid på hudvård och köper gärna flera produkter som kompletterar varandra. Som också är snygga att ställa på hyllan. Här tänker vi att det ska kännas schysst att ta hand om sina tänder på samma sätt och skapa en daglig rutin även för det.


"Med en passion för förebyggande tandvård och genom att lyssna på sina patienter har Cissi och Adam tagit fram en unik produkt som får fler att ta hand om sina tänder på ett bättre sätt. Detta skapar inte bara ett spännande nytt företag med stor potential, utan genom sitt miljötänk minimerar dom kemikalieanvändandet som i längden bidrar till en stor samhällsnytta. Med vårt erbjudande runt expertkompetenser inom bl.a. marknads­föring, försäljning, ICT, internationalisering och i kombination våra kontaktnät för både kunder och kapital, kan vi hjälpa till att accelerera Åre munvårdsprodukter till att snabbare lyckas och nå en marknad."
Jan Stala
Projektledare Peak Region AB

Lansering och sälj

Cissi berättar att planen för att nå ut bredare med sin första produkt är att börja i Åre.

Här finns stor potential med många människor som rör sig i området. Det kan vara allt från att dela ut varuprover till att komma in på hotellen. Andra tänkbara kanaler är grossister för tandläkarmaterial eller via nätet på Apotea.se.

Som tandläkare är det en utmaning att lära sig sälja. Vi är bra på det vi gör och behöver hjälp både med sälj och marknadsföring. Här hoppas vi att projektet kan fortsätta att stöttning kring detta. Vi kommer även att behöva investerare för att snabba upp tillverkning och möta en eventuell efterfrågan, men också vidareutveckla vårt koncept, konstaterar Cissi.

TEXT: HELENA BREDBERG
BILD: GÖSTA FRIES

BIDTECH – INNOVATION SOM SAMLAR DE GODA KRAFTERNA

BIDTECH

Innovation som samlar de goda krafterna

BIDTECH – INNOVATION SOM SAMLAR DE GODA KRAFTERNA

Kan vi lösa problemen med trygghet och säkerhet i utsatta områden genom att sätta upp kameror? Eller behövs det något annat? Det var frågan som Tomas Green ställde sig efter att ha jobbat många år med säkerhetsfrågor. Svaret blev en helt ny produkt, som både ska värna om människors integritet och göra det möjligt för olika samhällsaktörer att samverka.

Tomas Green är entreprenören som sadlade om från säkerhetsansvarig på ett bostadsföretag till konsult inom säkerhet och trygghet. Sedan två år tillbaka utvecklar han en helt ny idé, BIDTECH, som bygger på sensorer istället för kameror.

Den här metoden ger flera fördelar. Sensorerna är kopplade till en digital plattform som de goda krafterna; polis, väktare, nattvandrare och andra sociala aktörer kan ansluta sig till. Det ökar möjligheten att tillsammans engagera sig på olika områden. Samtidigt analyserar den enbart mätvärden, alltså inte bildmaterial och är därför GDPR-säker, berättar Tomas Green.

Trygghet genom engagemang

Med över 15 år i branschen har Tomas en tydlig bild av vilket behov och vilka problem exempelvis fastighets-ägare och kommuner har med att obehöriga håller till i allmänna utrymmen. Enligt polisen är det ofta i dessa miljöer det finns risk att starta en kriminell bana. Hittills har kameror och bland annat pipljud varit en lösning. Men Tomas menar att det är såväl integritetskränkande som störande för de människor som faktiskt bor i de här områdena.

Det samlas in massor av bildmaterial som inte används till något vettigt. Inte ens polisen hinner titta på det. Kameraövervakning är också dyrt.

"Den här metoden ger flera fördelar. Sensorerna är kopplade till en digital plattform som de goda krafterna; polis, väktare, nattvandrare och andra sociala aktörer kan ansluta sig till."

Det var så den nya idén kom upp. Med BIDTECHs Trensor och plattform kan flera hålla koll på var det händer saker och utifrån sitt ansvarsområde bidra till ökad trygghet och säkerhet. Resurserna i samhället kan användas mer effektivt. Väktarna kan göra mer effektiva insatser när det behövs, vilket ger lägre kostnader.  Samtidigt innebär det ett större kontaktskapande.

Det gäller att se ungdomar och fånga upp dem innan det börjar hända negativa saker. Det finns massor av resurser, men ingen struktur. Den här innovationen, jag kallar den ”Trygghetstermometern” kan användas av många aktörer inom socialt arbete, berättar Tomas.

Satsar i Åre

För Tomas känns det naturligt att utveckla sin produkt i Jämtland. Här har han tillbringat mycket tid under sin uppväxt, med hus i Duved sedan 90-talet. Idag bor han här på halvtid, men ambitionen är att flytta upp mer och mer. Det är främst livskvalitén och friluftslivet som lockar, med ett stort skidintresse som han delar med sin dotter.

Jag tror mycket på att satsa i Åre. Här finns bra kompetens, mångsysslare och nätverk, med möjlighet att hitta lojala medarbetare och få kontinuitet i verksamheten. Dessutom vill jag ge något tillbaka till regionen, inte bara vara en vanlig turist, konstaterar Tomas.


Thomas har utifrån sin bakgrund och kompetens tidigt kunna identifiera ett behov på marknaden och utifrån det tagit fram en unik lösning som blir kostnadseffektiv, skapar tryggare boendemiljöer och kan hjälpa människor att inte hamna i ett socialt utanförskap, en fantastisk kombination. Med vårt erbjudande runt expertkompetenser inom bl.a. marknads­föring, försäljning, ICT, internationalisering och i kombination våra kontaktnät för både kunder och kapital, kan vi hjälpa till att accelerera Bidtech till att snabbare lyckas och nå en marknad.
Jan Stala
Projektledare, Peak Region AB

Från idé till prototyp

Det var också här i Åre som Tomas fick kontakt med innovationscoachen Jan Stala och blev en del av projektet Innovation Champions. Något som gett honom nya förutsättningar att fokusera på produkten.

– Vi har periodvis haft täta kontakter och jag har fått bra tips och råd kring hur jag ska gå vidare. Det har bland annat gett mig flera leads och kontakt med grupper sam jag inte ens visst fanns. Otroligt bra med någon som har stor kompetens och erfarenhet genom många andra projekt. Samarbetet med Peak Region har bara börjat och det kommer att bli jättebra.

Nu startar processen att bygga ett team för att ta fram en prototyp som kan kommersialiseras för att så småningom nå ut på marknaden. Responsen har hittills varit mycket bra. Det finns ett behov av alternativ till kameraövervakning samtidigt som socialt engagemang blir allt viktigare i samhället. I januari vann Tomas också första pris för sin pitch i Företagarnas affärsidétävling i Sollentuna. Och prispengarna, 20 000 kr, kommer såklart att användas för att utveckla idén.

TEXT: HELENA BREDBERG
BILD: UNSPLASH, THOMAS GREEN

iHUBS SWEDEN STÄRKER NATIONELLT SAMARBETE

iHUBS SWEDEN STÄRKER NATIONELLT SAMARBETE

iHUBS SWEDEN STÄRKER NATIONELLT SAMARBETE

Samverkan är nyckeln för att regioner ska kunna växa sig starka. Det är grunden för den nationella satsningen iHubs Sweden där Peak Innovation är en stark partner.

iHubs Sweden startades 2017 av ett drygt dussintal så kallade Vinnväxt-miljöer runt om i landet med hjälp av innovationsmyndigheten Vinnova. Peak Innovation var redan från början drivande i arbetet och ingår i styrgruppen för satsningen.

Basen för iHubs Sweden är olika regioners specialkompetenser. Här bidrar Peak Innovation med sin kunskap inom outdoor och sport, samtidigt som andra regioner bidrar med sina styrkor som AI, smarta textilier, life science, robotteknik, gruv- och skogsindustrin, bioekonomi och automation, för att nämna några.

Smarta samarbeten

Samarbetet inom iHubs Sweden innebär att specialkompetenser från olika regioner hämtar inspiration från varandra och kan på så sätt bli mer konkurrenskraftiga.

Regionens styrkeområden har helt klart nått ut på ett bättre sätt genom iHubs Sweden. Det har gjort att vi kunnat skapa smarta samarbeten med andra innovationshubbar i Sverige, säger Micke Jonsson, processledare för Peak Innovation och vd för Peak Region AB.

Konkret har vi exempelvis drivit ett utvecklingsprojekt där Peak Innovation tillsammans med det regionala initiativet Smart Textiles i Borås undersökt hur smarta textilier kan användas för snölagring i Bruksvallarna, berättar Micke Jonsson.

Gemensamt för satsningarna som ingår i iHubs Sweden är ett starkt fokus på konkreta resultat som ska vara praktiska och mätbara. Här har Peak Innovation stått för satsningar inom parasport, ökad kunskap inom snö, is och kyla, hållbarhet inom friluftsliv och inte minst stöd för utveckling av nya produkter och tjänster hos flera av regionens företag.

Vårt mål är att Jämtlandsregionen ska vara en ledande miljö för forskning, innovation och affärsutveckling inom outdoor och sport. Här ser vi att iHubs Sweden är en viktig plattform för samverkan både nationellt och internationellt, konstaterar Micke Jonsson.

Smart Textiles, pappersklänning. Foto: Anna Sigge

Internationellt genomslag

Att bygga samverkan mellan regioner för att skapa tillväxt är en metod som stöds av EU-kommissionen. Därigenom ingår Peak Innovation genom iHubs Sweden i ett väl förankrat europeiskt nätverk som gör det möjligt att skapa internationella kontakter. På så sätt kan svenska regioner och företag lättare nå ut till en global marknad.

För oss är det mycket intressant. Det innebär att regionen Jämtland kan bli mer konkurrenskraftig internationellt med styrkeområden som sport och outdoor, menar Micke Jonsson.

iHubs Sweden kommer fortsatt vara ett viktigt forum för oss att vara med i, säger Micke Jonsson.

ladda ned

Om iHubs Sweden

iHubs Sweden bildades 2017 och är en nationell samverkansplattform som med smart specialisering vill lyfta regioners styrkeområden. ​iHubs Sweden hjälper regioner att förbättra sina förutsättningar för innovation genom att:

  • Ge förutsättningar för nationell samverkan
  • Kartlägga och katalysera regioners styrkeområden
  • Skapa nya förutsättningar för långsiktig professionalisering
  • Inspirera till mångfald och hållbarhet
  • Stärka attraktiviteten mot globala företag
  • Skapa internationella samarbeten
  • Läs mer på www.ihubssweden.se

Så här kommer Peak Region framåt samarbeta med iHubs

Peak Region AB har varit en stark partner via sitt initiativ Peak Innovation. Peak Region AB har ambitionen att vara en partner i Ihubs Sweden även i framtiden eftersom samverkan är nyckeln till att svenska regioner ska kunna växa sig starka i en internationell konkurrens.

TEXT: MIKAEL HANSSON
BILD 1: ABB/HÅKAN LARSSON (Våroffer i koreografi av Fredrik Benke Rydman. Premiär 7 september på Stora scenen. Kulturhuset Stadsteatern 2018).
BILD 2: ANNA SIGGE (En klänning tillverkad av 100 procent svenskt papper i projektet Etablera närodlad textil i Sverige. Klänningen är framtagen av bl.a Smart Textiles vid Högskolan i Borås).

Micke Jonsson, vd Peak Region AB:

BERÄTTELSEN OM VÅRA MÄSTARE HANDLAR OM MOD OCH ENTREPRENÖRSKAP

När jag var liten fanns en tecknad serie som hette Professor Balthazar. Balthazar var en uppfinnare som hjälpte världen att hitta finurliga lösningar på alla tänkbara problem. Han hade en universalmaskin som skapade geniala uppfinningar, behändigt levererade i ett provrör. Magisk vätska hälldes ut och vips var problemet löst!

Kanske väckte Professor Balthazar en dröm att lösa de stora gåtorna för några av oss? Eller väcktes drömmen genom de verkliga problemlösarna runtom i världen? Det är dessa ”riktiga” människor som vi på Peak Region har i uppgift att stödja och premiera. Det är människor utrustade med mod, uthållighet, förmåga att hantera motgångar – och som ofta har en istadig vinnarmentalitet. Kort och gott, det handlar om människor med ett extra driv. Vi brukar kalla dem entreprenörer, de som får idéer att bli verklighet.

Peak Region uppmärksammar dessa mästare genom vårt pris Innovation Champion som på Guldgalan 2019 delas ut för andra gången. Med priset vill vi hylla dem som har egenskaper och beteenden som skapar en bättre framtid i regionen.

Vi vill lyfta framgångar och visa att det går. Det gör vi även här genom att berätta Peak Stories. Här berättar vi om människorna bakom de satsningar som sker i vår region kopplat till innovation, utveckling och förnyelse. Det som skapar nya värden i samarbete med andra och säkerställer en hållbar framtid i Jämtland och ökar attraktionskraften.

Många har uppfattningen att innovation är en uppfinning eller en idé som ingen annan har haft tidigare. Man drömmer om den perfekta appen som alla i hela världen kommer att använda och så blir man stenrik på kuppen. Men riktigt så enkelt är det inte. Det handlar om att skapa möjligheter. Och det gör vi här på Peak Region genom att vara en hubb där offentlig sektor, näringsliv och akademi möts för att driva innovationskraften i regionen och stötta det där entreprenörskapet med pannben.

Det behövs, för någon Professor Balthazar lär inte dyka upp och rädda världen åt oss…

Micke Jonsson, vd Peak Region AB

Micke Jonsson har varit vd för Peak Region sedan XXXX, samt processledare för Peak Innovation sedan XXXX.