Det pågår just nu många olika projekt för att underlätta grön omställning i Sverige och många handlar om våra transporter. Ett av dessa projekt är Hållbarhetsverktyget, som Göteborgsregionen utvecklat med finansiering från Energimyndigheten i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Sedan en tid tillbaka är även Västra Götalandsregionen (VGR) medfinansiärer i pågående utveckling.  

Emmy Nicander, projektledare för Hållbarhetsverktyget, berättar mer om syftet med det digitala verktyget;  

– Vi såg ett behov av att ha mer handfasta verktyg för att synliggöra klimatpåverkan från nya bebyggelseområden med bostäder och mindre verksamheter. Hållbarhetsverktyget synliggör klimateffekter från planerad bebyggelse, och underlättar jämförelser mellan olika tänkta lokaliseringar eller bebyggelsestrukturer. Verktyget vänder sig främst till de som ser över olika lokaliseringar i en översiktsplan men har visat sig vara ett bra verktyg även i arbetet med en fördjupad översiktsplan eller i detaljplaneskedet.  

De stora fördelarna med Hållbarhetsverktyget är att det är enkelt att få fram en snabb visualisering av klimatpåverkan från en tänkt bebyggelseetablering. Ju mer information användaren har desto bättre blir resultatet, men det är också möjligt att göra schablonberäkningar, då det finns schablonvärden i verktyget.  

Användarperspektiv hela vägen  

– Responsen har varit bra hittills, säger Emmy Nicander, troligen för att vi har haft med oss användarperspektivet hela vägen. Vi har jobbat med samskapandemetoder för att anpassa verktyget utifrån hur man vill använda det och vilken info man har med sig in i olika skeden av planeringsprocessen. Vi har också jobbat med prototyper för tidig testning.  

Det stora värdet med verktyget är det snabbt ger en överblick och möjlighet till att jämföra olika alternativ för lokalisering.  

Något som blir extra tydligt med hjälp av Hållbarhetsverktyget är färdmedelsfördelningen och bränsleutsläpp ur livscykelperspektiv, samt att det just nu utvecklas en funktion för att bättre stötta utbyggnaden av ladd- och drivmedelsinfrastruktur. Till exempel genom att synliggöra hur många laddstolpar som krävs för att försörja elbilar i ett nytt område och vilket effektbehovet blir.  

I takt med att verktyget börjat användas har det också visat sig att det är än mer användbart i detaljplaneskedet än i översiktsplanskedet, vilket var den initiala hypotesen.