På Ventana är innovation allt som leder till utveckling
På Ventana är innovation allt
som leder till utveckling
”Det är viktigare att ge sig ut på en resa och upptäcka alla mervärden längs vägen än att ha en plan med ett mål. För tänk om det inte var det målet du egentligen ville nå.” Den devisen lever Mikael Forss, platschef vid Ventana Hackås, efter.
Ventana Hackås AB som är en del av Ventana Group ligger i Hackås och är idag fransktägt. Aluminiumgjuteriet som tidigare hette Hackås Precisionsgjuteri har funnits sedan 1971.
– Vi har en okänd gjutmetod, kanske är vi ensamma i Europa. Vi håller till på en plats som inte är central för andra, även om jag tycker det. Och vi finns kvar efter 50 år. Det betyder att vi gör något rätt, säger Mikael Forss.
När vi träffar honom för att prata om innovation har företaget precis invigt sin stora planeringstavla som sitter centralt placerad i fabriken. Här engageras hela företag och alla deltar för att planera sin egen tid och fabrikens produktion. Den nya metoden innebär att de jobbar lite smartare och alla kan bidra för att upptäcka flaskhalsar och skapa bättre flöden i produktionskedjan.
– Det här har varit ett litet frö som grott i ett halvår. Vi har försökt några olika metoder men det har mest blivit krångligt och tungrott. Nu har vi hittat en modell som är enkel och bra, säger Mikael Forss.
Planeringstavlan är ett exempel på innovation. För om Mikael ska beskriva vad innovation är för honom så handlar det om utveckling. Utan utveckling avstannar verksamheten och så småningom riskerar den att försvinna menar han.
– Vill man som företagare utvecklas så tror jag det är bättre att göra små förändringar hela tiden. Om man tar många små steg och hela tiden dokumenterar vad som händer så blir resultatet ofta väldigt spännande.
Värdefulla projekt
Ventana har förutom det interna arbetet med innovation också utvecklat produkter till sina kunder, och vid flertalet tillfällen har de deltagit i projekt kopplade till forskning. Ventana har aldrig betalat pengar för sitt projektdeltagande utan bidragit med sin tid.
– För mig har det varit nyfikenheten som lockat. Jag vill testa nya saker och se om det går att applicera på vår verksamhet. Vi har länge pratat om att keramiska kärnor skulle vara bra ett bra alternativ i gjutprocessen. Nu fick vi i ett projekt testa vår tes och det visade sig att de var för bra, så de går inte att använda. Nu vet vi det!
Projektet Mikael hänvisar till skedde i samverkan med RISE i Borås där de bland annat testat additiv tillverkning (3D-printing) av keramiska kärnor istället för att tillverka den vanliga modellutrustningen de brukar göra. För två år sedan deltog de i ett annat projekt, HINT tillsammans med Tekniska högskolan i Jönköping. Där tittade de på skillnaderna mellan de två gjutmetoderna gipsgjutning och pressgjutning. Detta för att skapa bra erbjudanden till rätt pris till fordonsindustrin.
– Att delta i olika innovationsprojekt har gett oss som företag ökad kunskap och produktutvecklingsmöjligheter. Men det har också gett oss många och bra kontakter. Idag har jag många jag kan ringa om jag behöver bolla ett problem eller få hjälp att hitta en lösning.
Prövar sig fram
Mikael, som tidigare jobbat mycket med kvalitetssäkring, känner till hur viktigt det är att sätta mål för att alla ska dra åt samma håll. Idag tänker han lite annorlunda och menar att vågar man prova sig fram, ta små steg, dokumentera vad som händer och följa upp så vinner man på det i längden.
– Det är inte lika tydligt eller uppenbart men med för tydliga mål blir du lätt avskärmad och ser inte alla mervärden som skapas längs resan.
Nästa idé Mikael hoppas på att förverkliga handlar om det miljöarbete svenska företag idag åläggs. I jämförelse med konkurrenterna släpper aluminiumgjuterier i Sverige ut 67 kilo koldioxid per ton gjuten aluminium medan man i Asien släpper ut 1,5 ton koldioxid per ton gjuten aluminium. (Datakälla: Ekonomifakta 2017)
– För att ta igen den snedvridna konkurrens detta innebär vill vi att våra kunder ska kunna tillgodoräkna sig mellanskillnaden i koldioxidutsläpp. Kanske att man kan få tillgodose det i sitt ISO-arbete?
Hur detta ska fungera rent praktiskt har Mikael inte klart för sig, men för att nå en inhemsk marknad måste han tänka annorlunda och nytt. Som den innovatör han är kommer han testa sig fram till han hittar en bra lösning.
Text och foto: Marlene Ström
