Outdoor Buddies har skapat en helt ny marknad

Outdoor Buddies, Magnus Sellberg och Emelie Sellberg

Outdoor Buddies har skapat en helt ny marknad

– Det vi skapat upplevs av många som så självklart att det inte ses som en innovation.

Det säger Emelie Sellberg som driver Outdoor Buddies i Åre. Att skapa en helt ny marknad och ett nytt sätt att tänka kring vad som kan hyras ut är företagets främsta innovation.

Outdoor Buddies startades 2014. Först var tanken att bara ha öppet vintertid och hyra ut i första hand skidkläder. Men ganska snart blev det året-runt-verksamhet och företaget växte till att hyra ut både kläder och prylar för all typ av friluftsliv.

– Vi har skapat en ny marknad. Det finns andra som också hyr ut, men jag skulle säga att vi har gjort hela jobbet kring att bygga en ny typ av verksamhet. Idag är vi ensamma med att ha ett så brett utbud. Vi har allt du behöver för att vistas på fjället, säger Emelie Sellberg.

Företaget omsätter i år runt 3 miljoner kronor, vilket är en fördubbling jämfört med förra året. Verksamheten bedrivs, med både lager och en liten butik, mitt i Åre.

– Konferenssällskap och andra typer av grupper har kanske varit den största målgruppen tidigare. Men med pandemin har vi tappat mycket där. Det intressanta är att det verkligen har exploderat på privatsidan. Med hemester och otroligt många nya fjällturister så har intresset för att hyra kläder och utrustning skjutit i höjden, säger hon.

Innovation mer än tekniska lösningar

För Emelie Sellberg är innovation något nytt som inte gjorts på det sättet förut, plus att det förhoppningsvis är en utveckling och något som förbättrar.

Hon tycker att Outdoor buddies främsta innovation är att de skapat en ny marknad kring uthyrning, men märker att folk har lite svårt att se det som en innovation.

– Vi är innovativa för att vi gör något som inte gjorts tidigare, men när jag berättar för folk vad vi gör så uppfattas det ofta som något så självklart att det inte ses som en innovation. Vi kan märka av det också när vi till exempel ska söka projektpengar eller till exempel vill delta i en tävling kring innovation. Ofta är innovation så förknippat med tekniska lösningar och det glöms bort att innovation kan vara så mycket annat, säger hon.

Nytt uthyrningssystem

På tal om tekniska lösningar så utvecklar företaget tillsammans med Cygni i Östersund just nu ett helt nytt uthyrningssystem. Idag finns nämligen inget bra system för uthyrning av outdoorprodukter. De system som finns är ofta begränsade och klarar inte av alla parametrar som Outdoor Buddies kräver.

– Det är många olika delar systemet ska kunna hantera. Det måste gå att boka exempelvis en jacka även om den just nu är uthyrd och inte befinner sig hos oss. Varje produkt måste vara en unik individ. En produkt som säljs i en e-butik den raderas ju från systemet, hos oss måste den finnas kvar. Dessutom måste det automatiskt läggas in dagar för eventuell frakt och några dagar för tvätt, säger Emelie Sellberg.

Systemet utvecklas i första hand för det egna företaget, men förhoppningen är att de också ska kunna sälja det vidare till andra. Därför har de startat ett eget bolag för arbetet med uthyrningssystemet.

– Jag tror verkligen att fler skulle vara intresserade. Företag som till exempel hyr ut verktyg har idag inga bra system, ofta måste du som kund ringa för att boka din produkt. Även skiduthyrningssystem är generellt dåliga. Och dessutom börjar marknaden för att hyra ut kläder växa, H&M är ett exempel där det är extremt krångligt.

Siktar mot Europa

Outdoor Buddies kunder är främst de som kommer till Åre och hyr på plats, men antalet som hyr och får produkterna hem i ett paket blir allt fler. Marknaden växer i hela Sverige, men kunderna finns även i Danmark och Finland. Att växa i övriga Europa är ett mål på sikt.

– Just nu är vi i ett läge där vi har tagit fram en strategi för hur vi ska skala upp. Tidigare har vi hela tiden växt organiskt, men nu när vi vet hur vi vill växa behövs investerare och kapital för att få det att gå snabbare, säger Emelie Sellberg.

 

Text: Marlene Ström

Bild: Martin Olson.

Innovation är ett överlevnadsvillkor

Åttakantiga furustolpar från Octowood skyddar djur och planteringar över hela Europa.  

 

Innovation är ett överlevnadsvillkor

Octowood vill leverera nya miljöanpassade el- och telestolpar samt stängselstolpar med garanterat 40-50 års hållbarhet. För att lyckas jobbar de med fältförsök, klimatkammare och experter. Företaget har kontinuerligt vuxit under sina 25 år och innovativt tänkande är en av framgångsfaktorerna.

I Kälarne i Bräcke kommun finns Octowood. Ett företag som tillhör en större företagsgrupp som alla förädlar trä. Det sker ofta på sysselsättningssvaga orter: Marmaverken utanför Söderhamn, Östanå i Edsbyn och i Kälarne i Jämtland. Industrigruppen ägs av Tommy Karlsson och sedan 21 år tillbaka är Leif Berglund vd för Octowood i Kälarne.

– Tillverkning av stängselstolpar är vår största produkt och när jag kom in var den under press. Vi behövde hitta fler kunder och bättre sätt att producera på. Vi har lyckats bra och idag omsätter vi strax över 210 miljoner och vi siktar nu under 2021 att nå 230 miljoner, säger Leif Berglund, vd Octowood.

Miljöaspekterna viktiga

Resan med Octowood har varit en härlig tillväxtresa för Leif och hans medarbetare och som han själv säger så är det mycket roligare att utveckla än att avveckla eller förvalta. Bolaget har inlett nästa fas i sin utvecklingsresa och det är utmanande men inspirerande.

– Hållbarhetskraven och miljöaspekterna är avgörande idag. Vi måste hänga med, både på grund av lagkrav på vår verksamhet men också för att vi vill bidra och hitta nya sätt att producera så hållbart vi kan, säger Leif Berglund.

Utmaningen för Octowood är att de impregnerar sitt trä för att det ska få lång hållbarhet. Träskyddet är förhållandevis miljöfarligt men än så länge nödvändigt. Det Octowood gjort är att tillsätta en coating, alltså ett yttre skydd. Det gör att träskyddet stannar i stolpen och inte kommer ut i naturen.

– Vi har jobbat i några år med att titta på morgondagens impregneringsmetod och de sista åren har varit väldigt intensiva. Vi har utvecklat en egen produkt och sedan tre år tillbaka också börjat producera den, säger Leif Berglund.

Förankring av ny innovation

Eftersom Octowoods kunder förväntar sig att deras stolpar ska hålla i minst 40-50 år så behövs gedigna tester för att kunna garantera detta.

– Vi har jobbat bland annat med accelererande klimatkammare där vi tittar på regn, medeltemperatur, växtlighet i form av svampar och annat och sedan ställer vi in miljön så att den blir tuffare, så att ett år representerar fyra. Utifrån det gör vi beräkningar för att vi ser hur våra stolpar kommer att se ut om tio år, 20 år och så vidare.

För att nå bästa resultat och skapa hög trovärdighet uppdrar Octowood åt andra att göra dessa fältstudier på vetenskaplig grund. De samarbetar med ett universitet i England, med forskningsinstitutet RISE i Sverige och med Svenska Träskyddsföreningen.

 

– Själva coatingprodukten är utvecklad av vår egen ägare Tommy Karlsson tillsammans med Nasko Terziev som är professor på SLU i Uppsala. Sedan har medarbetare här på Octowood bidragit med en stor samlad kompetens, säger Leif Berglund.

Inte spikrak resa

Den största delen av Octowoods produktion går på export, 75 procent, och det är framförallt till Europa där England idag är största marknaden. Med ett företag som är så pass stort och som överlevt länge undrar man så klart om det varit en spikrak väg framåt?

– Inte alls. Två exempel som fått oss att behöva agera och tänka extra är andras beslut. I Början av -00-talet när faxen fortfarande fanns kom ett fax från rälsägarna i Malmö som sa att den 1 april stänger vi tågväxeln i Kälarne. Hade det verkställts hade vi kanske inte funnits kvar i Kälarne.

– Och inför ett riksdagsval kom förslaget om att inför en hög skatt på bekämpningsmedel, vi skulle ha försvunnit med den skatten.

Leif menar att det funnits många tillfällen då han undrat hur bolagets framtid ska te sig. Och det är där Leifs inställning till innovation finns.

– Innovation är ett överlevnadsvillkor. Alla behöver anpassa sig till nya krav och villkor. Det är viktigt att ligga i framkant annars blir man överkörd eller ifrånkörd. Jag ser att det är en form av överlevnadsinstinkt som finns hos många företagare. Även hos oss, säger Leif Berglund.

Text: Marlene Ström

Unsplash: Sandy Millar

På Ventana är innovation allt som leder till utveckling

På Ventana är innovation allt
som leder till utveckling

”Det är viktigare att ge sig ut på en resa och upptäcka alla mervärden längs vägen än att ha en plan med ett mål. För tänk om det inte var det målet du egentligen ville nå.” Den devisen lever Mikael Forss, platschef vid Ventana Hackås, efter.

Ventana Hackås AB som är en del av Ventana Group ligger i Hackås och är idag fransktägt. Aluminiumgjuteriet som tidigare hette Hackås Precisionsgjuteri har funnits sedan 1971.

– Vi har en okänd gjutmetod, kanske är vi ensamma i Europa. Vi håller till på en plats som inte är central för andra, även om jag tycker det. Och vi finns kvar efter 50 år. Det betyder att vi gör något rätt, säger Mikael Forss.

När vi träffar honom för att prata om innovation har företaget precis invigt sin stora planeringstavla som sitter centralt placerad i fabriken. Här engageras hela företag och alla deltar för att planera sin egen tid och fabrikens produktion. Den nya metoden innebär att de jobbar lite smartare och alla kan bidra för att upptäcka flaskhalsar och skapa bättre flöden i produktionskedjan.

– Det här har varit ett litet frö som grott i ett halvår. Vi har försökt några olika metoder men det har mest blivit krångligt och tungrott. Nu har vi hittat en modell som är enkel och bra, säger Mikael Forss.

Planeringstavlan är ett exempel på innovation. För om Mikael ska beskriva vad innovation är för honom så handlar det om utveckling. Utan utveckling avstannar verksamheten och så småningom riskerar den att försvinna menar han.

 

– Vill man som företagare utvecklas så tror jag det är bättre att göra små förändringar hela tiden. Om man tar många små steg och hela tiden dokumenterar vad som händer så blir resultatet ofta väldigt spännande.

Värdefulla projekt

Ventana har förutom det interna arbetet med innovation också utvecklat produkter till sina kunder, och vid flertalet tillfällen har de deltagit i projekt kopplade till forskning. Ventana har aldrig betalat pengar för sitt projektdeltagande utan bidragit med sin tid.

– För mig har det varit nyfikenheten som lockat. Jag vill testa nya saker och se om det går att applicera på vår verksamhet. Vi har länge pratat om att keramiska kärnor skulle vara bra ett bra alternativ i gjutprocessen. Nu fick vi i ett projekt testa vår tes och det visade sig att de var för bra, så de går inte att använda. Nu vet vi det!

Projektet Mikael hänvisar till skedde i samverkan med RISE i Borås där de bland annat testat additiv tillverkning (3D-printing) av keramiska kärnor istället för att tillverka den vanliga modellutrustningen de brukar göra. För två år sedan deltog de i ett annat projekt, HINT tillsammans med Tekniska högskolan i Jönköping. Där tittade de på skillnaderna mellan de två gjutmetoderna gipsgjutning och pressgjutning. Detta för att skapa bra erbjudanden till rätt pris till fordonsindustrin.

– Att delta i olika innovationsprojekt har gett oss som företag ökad kunskap och produktutvecklingsmöjligheter. Men det har också gett oss många och bra kontakter. Idag har jag många jag kan ringa om jag behöver bolla ett problem eller få hjälp att hitta en lösning.

Prövar sig fram

Mikael, som tidigare jobbat mycket med kvalitetssäkring, känner till hur viktigt det är att sätta mål för att alla ska dra åt samma håll. Idag tänker han lite annorlunda och menar att vågar man prova sig fram, ta små steg, dokumentera vad som händer och följa upp så vinner man på det i längden.

– Det är inte lika tydligt eller uppenbart men med för tydliga mål blir du lätt avskärmad och ser inte alla mervärden som skapas längs resan.

Nästa idé Mikael hoppas på att förverkliga handlar om det miljöarbete svenska företag idag åläggs. I jämförelse med konkurrenterna släpper aluminiumgjuterier i Sverige ut 67 kilo koldioxid per ton gjuten aluminium medan man i Asien släpper ut 1,5 ton koldioxid per ton gjuten aluminium. (Datakälla: Ekonomifakta 2017)

– För att ta igen den snedvridna konkurrens detta innebär vill vi att våra kunder ska kunna tillgodoräkna sig mellanskillnaden i koldioxidutsläpp. Kanske att man kan få tillgodose det i sitt ISO-arbete?

Hur detta ska fungera rent praktiskt har Mikael inte klart för sig, men för att nå en inhemsk marknad måste han tänka annorlunda och nytt. Som den innovatör han är kommer han testa sig fram till han hittar en bra lösning.

Text och foto: Marlene Ström

Surjämte mot Smartjämte!

Surjämte mot Smartjämte!

Johan är innovatören i Ås som vill byta ut Surjämte mot Smartjämte

Företagaren och innovatören Johan Klitkou inspireras av hårdrocksband och slår svenskt rekord med sitt företag Streamify.

Datorer och innovation har varit en del av Åsbon Johan Klitkous liv ända sedan han var liten.

– Jag var nog en typisk datanörd i min ungdom. Innan internet satt jag med det som hette BBS (Bulletin Board System) och kopplade upp datorer mot varandra. Och jag såg tidigt upp till de som var lyckade entreprenörer. Jag har alltid strävat efter att åstadkomma det lilla extra och att driva saker framåt, säger han.

Inte helt oväntat är Bill Gates och Steve Jobs två stora inspiratörer och förebilder för honom. Men även hårdrockare har varit betydelsefulla för hans entreprenörskap.

– Jag gillar hårdrock, och för de band som når stora framgångar ser man att det ligger extremt hårt och medvetet arbete bakom, man kan inte bara leva ett rockstjärneliv för att lyckas. Det är något jag alltid beundrat, säger Johan Klitkou.

I över 15 år har han jobbat med streaming. Hans företag – som tidigare hette Streamingbolaget – har erbjudit tekniska lösningar och experthjälp till stora företag. Men för tre år sedan ville Johan och hans kollegor skapa något nytt.

– Vi ville testa att utveckla våra plattformar för en bredare kundgrupp, och då startade vi Streamify, säger han.

Tjänsten gör det möjligt föreningar att livestreama och samtidigt kunna ta betalt. Föreningen kan både sälja biljetter till sändningen och dessutom sälja produkter och ta betalt för sponsorer.

Om någon undrar hur komplicerad en streamingplattform som Streamify är, så berättar Johan att den innehåller cirka 600 000 rader kod! Affärsmodellen bygger på att det är gratis för kunden och Streamify tjänar pengar först när kunden själv tjänar pengar.

– Om du tittar på andra streamingtjänster så måste du ha en stor publik för att tjäna pengar. För oss var det viktigt att den som sänder ska tjäna något redan från första tittaren. Det kan man säga är vår innovation, säger Johan.

Intresset för Streamify har rusat i höjden under 2020. I och med Coronapandemin så beslöt man att höja den intäktsprocent som går till användaren. Nu får den som sänder 90 procent av intäkterna och 10 procent går till Streamify.

Tjänsten har cirka 2 500 kunder idag. Och det växer stadigt.

– Vi blir fullständigt nedringda från alla olika branscher just nu. Vår kurva pekar rakt uppåt. Det här året har vi nog fem- eller tiodubblat antalet användare.

Johan Klitkou lyfter gärna fram Sverige och Skandinavien som duktiga på innovation.

– Jag skulle säga att de flesta konkurrenter till oss finns här, om man ser internationellt så ligger vi väldigt långt fram när det gäller innovation. Jag tycker att man kan slänga ut jantelagen. Och så vill jag hellre använda ordet Smartjämte i stället för Surjämte. Det finns minst en innovatör i varje by här i Jämtland, säger han.

Under hösten pågår ett mycket spännande samarbete mellan Streamify och Stockholm Basket. Ett projekt som också kan vara ett svenskt rekord.

– Under basketsäsongen hjälper vi Stockholm Basket att livesända 6 500 matcher. Det är ungefär 300 matcher per helg, något som troligtvis är ett svenskt rekord i livesändning, säger Johan Klitkou.

Johan Klitkous tips till den som vill göra verklighet av sin innovation:

  1. Du måste vara extremt dedikerad din uppfinning. Stora uppoffringar krävs ofta, både ekonomiskt och praktiskt. Du ska vara nästan överdrivet passionerad, så att du i motgångar faktiskt har passionen att falla tillbaka på.
  2. Kör bara igång! Det är omöjligt att ha alla svar från början, det mesta får man lösa efter vägen. Om du inte sätter igång så kommer det heller inte att bli något.
  3. 99 av 100 personer kommer att vara skeptiska, så du måste vara beredd på motstånd. Därför måste du verkligen gilla din egen idé för att stå emot alla nejsägare.
  4. Ta hjälp! Det finns mycket hjälp att få för den som startar något nytt, som Inkubatorn, Invest in Innovation, Peak Business, regionen och Mittuniversitetet. Tveka inte att ta den hjälpen.

Text och foto: Marlene Ström

Bild: Getty Images

Jämtland – hem för världens avancerade digitala hälso- och sjukvårdtjänster

Jämtland – hem för världens avancerade digitala hälso- och sjukvårdtjänster

Coronapandemin har inneburit att användandet av digitala verktyg inom hälso- och sjukvården ökat radikalt. Ganska okänt är att flera avancerade digitala tjänster har utvecklats med hjälp av Region Jämtland Härjedalen och EU tillsammans med länder i Europa, näringslivet på bygden och multinationella företag.

På Projektcenter i Östersund sitter det framgångsrika innovationsteamet som tagit stora EU-projekt till regionen, och vi möts – så klart – online.

Våren 2020 har präglats av Coronapandemin. Covid 19 har förutom att orsaka lidande satt en enorm press på vården. Den här våren har också inneburit en skjuts fram för digitala möten och tjänster i alla delar av samhället, hälso- och sjukvården är inget undantag. Förändringen av arbetssätt har skett anmärkningsvärt snabbt i den annars tröga hälso- och sjukvårdsorganisationen.

– Användningen av våra fyra digitala tjänster har ökat med 300 procent, ska man vara krass har våra digitala möten med patienter ökat med hela 1200 procent, säger Göran Larsson, forsknings- och utvecklingsdirektör på Region Jämtland Härjedalen.

Göran Larsson, är tillsammans med Marie Sherman och Mikael Lilja delar av den grupp som leder Projektcenter inom Region Jämtland Härjedalen. Marie Sherman är manager för projektcenter och koordinerar EU-projekten som de arbetar med, Mikael Lilja är forskningsansvarig läkare. Den här trion utgör kärnan i ett framgångsrikt team som tillsammans med sina partners runt om Europa bidrar till omfattande innovationer inom hälso- och sjukvården. Under de senaste fyra åren har de varit delaktiga i och tagit fyra av EU:s Horisont-projekt till regionen. Horizon är EU:s innovationsprogram med över 100 miljarder euro avsatta till forskning och utveckling inom ett flertal olika branscher, syftet är att lösa en social utmaning. Konkurrensen är stenhård för att få finansiering av ett forskningsprojekt, bara 1 procent av alla ansökningar beviljas. Men team Göran, Marie och Mikael har hittills beviljats 66 procent av sina ansökningar – fyra befintliga och tre på väg in.

Namnet horisont ger en bild av att man blickar långt fram – in i framtiden om man så vill. Och EU-projekten är långsiktiga. Det tar minst fem år innan ett digitalt projekt är klart för användning i större skala, bland annat för att det tar tid att samla tillräcklig med evidens – man måste kunna lita på systemen.

C3 Cloud – en plattform för kommunikation för patienter med flera kroniska sjukdomar

Det första projektet C3 Cloud, kom de med i på ett bananskal, berättar Marie Sherman.

 

– Men sedan måste man leverera annars blir det inget mer.

C3 Cloud är ett samarbetsprojekt mellan forskningsinstitutioner, tekniska företag och tre sjukvårdsregioner i Europa. Det är en plattform för kommunikation för patienter med flera kroniska sjukdomar, ett hjälpmedel att forma en individuell vårdplan som undviker krockar mellan de enskilda behandlingarna för respektive diagnos.  C3 Cloud innehåller ett antal digitala plattformar som koordinerar de olika behandlingarna och mediciner och där hälso- och sjukvården, patienten och anhöriga kan hämta information avsett till rätt målgrupp.

– Det är enorm hjälp för alla, säger Mikael Lilja. Det är en utmaning att behandla multisjuka patienter, de hamnar lätt i stuprör.

C3 Cloud avslutats i sommar. Nu utvecklas C3 Cloud vidare med Covid 19 som ytterligare en faktor för multisjuka som är i riskgruppen för Covid 19. Samtidigt arbetar Projektcentrat på att hitta en lösning för att implementera C3 Cloud lösningen och kommersialisera produkten så att fler kan få tillgång till den.

Det första Horisontprojektet ledde vidare till fler. Till exempel projekt för att utveckla digitala plattformar för patienter med högt blodtryck och hjärtproblem, och samlingsplattform för mobil hälsa. Framgångsreceptet för att bli en partner är att bidra med kunskap inom alla olika delar; innehåll i projekten, it, juridik och kliniska aspekter. Att vara aktiv och delta i diskussioner och möten och ge av sin kunskap. Nätverka, bygga relationer, vara en stark part att lita på.

– Allt det har vi gjort, säger Marie Sherman. Därför får vi ofta förfrågningar att vara en partner, med allt större del av budgeten och allt mer ledande funktioner.

Från bananskalet byggdes visionen vidare

Att bli en ledande part inom innovation för hälso- och sjukvård. Att knyta ihop näringsliv, akademi och offentlig sektor för att tillsammans skapa en helhetslösning för innovationer inom vården.

– Vi måste ha en helhetssyn på vården, på samarbeten, på allt som påverkar en positiv utveckling Vi kan inte sitta hemma och tro att vi kan allt själva, inom och mellan olika förvaltningsområden vi måste komma ut, säger Marie Sherman.

Så här i Jämtland sitter nu ett team och driver framtidens hälso- och sjukvård framåt. Inte bara för regionen, utan för Sverige, Europa och världen. Och Jämtland Härjedalen lämpar sig väldigt bra att testa och forma framtidens digitala vård enligt Göran Larsson:

 

– Vi har en tio år äldre befolkning än stora delar av resten av Sverige och Europa, vi bor i glesbygd där det kan vara svårt att fysiskt ta sig till vårdinrättning och vi har en vikande ekonomi. Vi kan testa systemen här, när resten av Europa nått samma demografiska situation som vi kan de bara köra.

Om coronapandemin ska ha något gott med sig kan det vara att tröskeln för att införa digitala innovationer inom vården drastiskt tagits bort.

– Behoven av de digitala tjänsterna inom vården har blivit ännu tydligare i och med corona. Vi har vetat om det men nu är det mer allmänt känt. Men det organisatoriska är tio gånger svårare än det tekniska, säger Göran Larsson. Vi måste ha kvar det gamla med fysiska patientmöten men samtidigt föra in de nya digitala verktygen. Det är utmaning att få ihop det här. Vi måste helt enkelt bli bättre på att förstå vad som kan fasas ut och vad som bör fasas in!

Trion bakom Projektcenter håller till på e-Hälsocentrum i Östersund. eHälsocentrum är sedan ett par år en samlingsplats där näringsliv, akademi och offentlig sektor sitter sida vid sida. Idéer föds och plockas upp, och utvecklas till kommersiella produkter eller tjänster av entreprenörsdrivna företagare. Och nu kopplas två stora regionala utvecklings- och innovationsprojekt ihop genom ett, enligt Marie Sherman, unikt samarbete i en region:

Peak Region har sitt EU-finansierade Invest in Innovation-projekt som syftar till att öka konkurrenskraften genom att stötta utveckling av innovationer hos små och medelstora företag. Regionen har fått EU-medel för att driva Regionalt Resurscenter som ska stärka företag och offentliga aktörers deltagande i de större EU programmen genom sina insatser på forskning, teknisk utveckling och innovationer.

– Vi ska samarbeta för att öka antalet ansökningar för större projekt inom EU.

Marie Sherman brinner för att dela med sig av sina erfarenheter till andra

– Vi har genom att vara involverade i stora EU-projekt, framför allt inom hälso- och sjukvård, samlat på mycket kunskap och erfarenheter som andra lokala aktörer kan dra nytta av.

Drivkraften är dubbel i Projektcenters team. Det handlar såväl om innovativa lösningar som hjälper människor till bättre hälsa som innovativa samarbeten över gränserna för att vinna nya marker och nå ut. Att Marie Sherman själv är en innovativ entreprenör har hon bevis på, 2019 fick hon Peak Regions utmärkelse Innovation Champion som delades ut på Guldgalan.

Hennes budskap till andra är:

– Våga! Gå utanför länsbubblan! Prata med oss och ta del av vår kunskap, delta i våra förelösningar, satsa på dig själv och var modig.

Text: Eva Brandsmas, CDC. Foto: Esther-Ann. Unsplash

Innovation Due Diligence

Innovation Due Diligence

IDD (Innovation Due Diligenceär en modell utvecklad av LTU Business (Luleå Tekniska Universitets innovationsbolag) i syfte att snabbt, enkelt och med rätt underlag bedöma potentialen på en innovation. Modellen används för forskare, företagare och partnerskap. Modellen bygger på metoder och mätverktyg som baseras på data, statistik och informationsinhämtning. Modellen får bäst verkan om en IDD-konsult guidar företagaren genom processen och att bägge parter lägger tid och gör ett aktivt jobb.  

Den består av tre steg:  

Första steget – Nuläget 

Här bedömer vi idén och den data som finns kring innovationen. Vi godkänner inga gissningar eller antaganden. I det här stadiet syns tydligt hur långt innovationen verkligen är utarbetad. Är den snart färdig eller är det egentligen bara en skiss på ett papper? Vi tittar om den har några unika fördelar för den presumtiva marknaden 

Andra steget – Kunden 

Här blickar vi framåt och tittar på den framtida kunden och konstaterar om innovationen löser kundens behov på ett bättre sätt än idag. Utmaningen här är att vi pratar om en kund som inte finns idag utan en kund som ska köpa något om två till fyra år. Det gäller alltså att identifiera den framtida marknaden. Vi har metoder för att ringa den framtida marknaden och ställer de rätta frågorna som skapar bra kännedom om ”vem” och ”hur” 

Tredje steget – Handlingsplanen 

Utifrån steg två har vi troligen ett antal potentiella marknader. Nu gäller det att välja och därmed våra fokusera. En konkret och handgriplig plan behöver tas fram som visar hur du som företagare tar dig från där du är idag till en framtida affär. 

Entreprenören och konsulten som leder processen lägger båda tid på metoden. Det är en arbetsinsats på ungefär 20 arbetsdagar och det brukar normalt ta mellan två och fyra månader. 

 

Text: Marlene Ström

Foto: Gettyimages

 

 

Är du intresserad och vill veta mer? Ta kontakt med Daniel Eurenius på Peak Region! 

daniel.eurenius@peakregionsciencepark.se

Pär och Conny tar pulsen på Jämtländska innovationer

Pär och Conny tar pulsen på Jämtländska innovationer

En innovation behöver inte vara nåt supertekniskt avancerat, det måste bara vara nåt nytt, nåt unikt. Kanske tar du en befintlig produkt och gör en ny affärsmodell eller skapar en tjänst som tänker tvärtom. Det är också innovationer. Och kom ihåg, alla entreprenörer är innovatörer på ett eller annat sätt! Det menar Pär Johansson och Conny Hökfors från LTU Business som i projektet Invest in Innovation kommer till Jämtland Härjedalen för att hjälpa företag och forskare att utvärdera de idéer och innovationer som ligger i byrålådorna.  

– Vi längtar efter att få jobba med bolag som står och trampar och vill nå en framtida marknad. För oss känns det superkul att få lämna Norrbotten och anta oss Jämtland, säger Pär Johansson. 

Pär har rest en hel del i Sverige och jobbat med både företagare, forskare och andra som har innovationer de vill ta ut på en marknad. När vi frågar om Jämtland Härjedalens position som innovativt län säger han; 

– Ni, liksom flera andra regioner har en självbild av att ni ligger efter. När jag jämför med vad jag ser i storstadsregionerna så skiljer ni er åt på en viktig punkt. Ni är sämre på att kommunicera och skryta, det är storstadsborna bättre på. Men att innovera och få ut produkter på en ny marknad, där är ni lika bra som andra regioner! säger Pär Johansson. 

 

Pär och Conny jobbar utifrån en metod som de själva under många år arbetat fram. Den heter IDD (Innovation Due Diligence) och består av tre steg. 

  • Nuläget, identifierar hur långt i processen man kommit och vad som saknas. 
  • Kunden, vi blickar framåt och ser på marknaden och den framtida kunden. 
  • Handlingsplanen, dags att välja, skapa en konkret plan för att ta steget mot affär.

 

Inbakat i de tre stegen ligger metoder och mätverktyg där allt bygger på data, statistik och ett gediget fotarbete, bland annat för att titta på de framtida målgrupperna.  

– Där är det många som fastnar. En innovation tar ofta några år innan den når marknaden och därför måste vi titta på hur målgruppen ser ut om kanske fyra år, inte idag. Det är en jättespännande process, säger Conny Hökfors. 

IDD-metoden är enkel och rakt på sak. Ganska snabbt får entreprenören en indikation på potentialen på innovationen.  

– Entreprenören själv måste lägga tid på att komma framåt i processen. Och vi lägger också tid, både som mentor, coach och expert. Det är en arbetsinsats på ungefär 20 arbetsdagar och det brukar normalt ta mellan två och fyra månader, säger Conny Hökfors. 

Många som följer IDD-metoden får en rekommendation att inte gå vidare med sin innovation. Det kan så klart känns tufft med Pärs erfarenhet är att det i slutändan stärker entreprenören. 

– Vi märker att efter ett halvår eller ett år kommer samma entreprenör tillbaka, då har han eller hon analyserat sina resultat och landat i en ny idé som ofta är mer hållbar och långsiktig vilket är jättepositivt, säger Pär Johansson. 

Peak Regions projekt Invest in innovation syftar till att hjälpa jämtländska företagare att få ta del av utvecklingskapital från EU.  

– Med vårt underlag har de högre chans att få loss kapital. Finansiären har svårt att avfärda våra datadrivna resultat. Det brukar fungera bra både mot privata investerare och EUs Horizon2020. 

 

Text: Marlene Ström
Foto: Gettyimages, LTU

 

Är du intresserad och vill veta mer? Ta kontakt med Daniel Eurenius på Peak Region! 

daniel.eurenius@peakregionsciencepark.se

Vad är egentligen en innovation?

Vad är egentligen en innovation?

Olle Lundberg är en innovatör. Han är också en entreprenör. Och företagare. Bilden av innovatörer och innovationer är för en del företagare lite svårgripbar och därför frågade vi Olle vad en innovation är för honom. 

– En Innovation är en lösning på ett problem som man löser på ett nytt sätt. I regel kommer innovationer från företagen som ser hur man kan göra en affär baserat på ett problem. Företagare genererar betydligt fler innovationer än andra och jag tror det handlar om att man har en kombinerad vilja i att vilja lösa ett problem och utveckla sitt företag, säger Olle Lundberg.

Olle startade sitt företag Realbridge 2015. Det var inte hans första företag, men det var hans första så kallade start-up, alltså ett företag vars affärsidé bygger på något helt nytt. För Olle har det handlad om digitalisering där han löser sina kunders problem av ickekontroll. Genom Realbridge system får kunderna koll på prylar, nycklar, personer, tjänster osv. Helt digitalt och med stora möjligheter till uppföljning och förbättring. 

– När jag tittar tillbaka på mina budgetmålsättningar så är de högre när jag startade än var vi är idag. Jag hade en lite väl optimistisk bild, av hur snabbt allt skulle gå. Men den optimismen är nog positiv också, det gör att man vågar, säger Olle. 

Efter fem år ligger Realbridge och balanserar på ett nollresultat. Lång tid kanske en etablerad företagare tänker, men Olle menar att det är lite skillnad på start-ups och etablerade företag när det kommer till innovationstänk. 

– Vi har en helt ny produkt i ett helt nytt företag och det tar tid. Vi ska både göra vårt företag känt och få kunder att vilja ha en helt ny produkt. Har man ett befintligt företag och vill skapa en ny typ av lösning på ett problem så kan innovationen mer integreras i företaget. Dels kan den ge lönsamhet tidigare, dels behöver den inte ta allt fokus från verksamheten, säger Olle.  

Skulle Olle ge ett tips från sin femåriga resa som innovatör så är det att ta det lite lugnare och våga fokusera. Att ha kapital är viktigt men det behöver inte alltid vara mycket kapital som avgör framgången. Snarare tvärtom. 

– Första året tog vi in sex miljoner i riskkapital. I år tog vi in fyra miljoner. Min bedömning är att vi gör mer nytta för årets fyra än första årets sex. Fokusera på ett bra team, på att ge dig själv tid att landa dina idéer och lägg krut på att knyta kontakter, sälja och göra affärer, säger Olle. 

Organisationer som Peak Region, Samling Näringsliv och Inkubatorn är en jätteviktig tillgång i en innovationsprocess menar Olle. Där ställs de viktiga frågorna som gör att man som entreprenör kommer vidare. Och där lotsas man rätt i finansieringsdjungeln. 

– Ta in lagom mycket kapital, använd det på ett effektivt sätt och ta sedan in mer. Det är min erfarenhet från mina fem år som innovationsdriven företagare. 

Text och foto: Marlene Ström

Vi vill ta del av EUs finansieringskaka

Vi vill ta del av EUs finansieringskaka

Inom projektet Invest in Innovation ska de små och medelstora företagen få ökad kunskap om vägar och möjligheter till kapital för Forskning och Utveckling (FoU) och Forskning och Innovation (FoI).

I EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, planeras det för en budget på 1 000 miljarder kr. En liten del av de pengarna vill vi ska hamna hos de jämtländska företagen.

Ett hundratal företag i Jämtland Härjedalen hoppas vi under de tre år som projekt pågår ska kunna ta del av de aktiviteter projektet erbjuder. Vi vill ge våra företag i vårt län möjligheterna till att produkt- och tjänsteutveckla och vill därför bidra till att företagen hittar rätt i EUs kapitalanskaffningsdjungel. 

Med de nätverk och kontakter vi har vill vi matcha våra regionala företag med kapital, kunskap och nätverk både nationellt och internationellt.  

Projektets arbetssätt utgår från att vi skapar ett intresse hos företagen, och sedan tillsammans med dem identifierar deras behov och förutsättningar. Därefter gör vi en matchning för att se vilken typ av finansiering som kan vara aktuell och slutligen är det dags för en ansökan. Under den här resan kan både kunskap och nätverk bidra till att en framtida ansökan verkligen landar positiv. 

– Vi hoppas att de hundra företag som verkligen är på tårna och vill skapa utveckling tar chansen. Du får göra ett stort jobb själv, men vi finns vid din sida och stöttar, coachar och ger råd. Tillsammans vill vi skapa framgång, säger Daniel Eurenius 

Är du intresserad och vill veta mer? Ta kontakt med Lina Lif på Peak Innovation, lina.lif@peakinnovation.se