ReDriv – Ladda Landsbygden

Ladda Hela Kalmar län och Glasriket – ger ny energi till landsbygden!

Hur kan man skapa ekonomisk tillväxt och samtidigt främja omställningen till nya, klimatvänliga transportsätt? Det är utmaningen som projektet ”Ladda Kalmar län och Glasriket” har tagit sig an, med stöd från statliga organisationer och industripartners. Det viktigaste syftet är att lyfta laddinfrastruktur på landsbygden, där ofta många turistmål finns.

Jonas Lööf, Miljöfordon Sverige och Ewa Engdahl, Coompanion som leder satsningen berättar varför;

– Att ha en utbyggd laddinfrastruktur som kan ta emot turistflöden har ett stort värde för ortens valbarhet som turistmål. Fler besökare bidrar till ökad handel och gästnätter och minskar risken för avfolkning. Det är ett konkurrensmedel, så att inte turisterna väljer andra platser.

Samverkan viktigast för utbyggnaden

Verksamheten inleddes inom Coompanions projekt Servicelyftet med stöd från Tillväxtverket via Landsbygdsprogrammet, för att senare fördjupas inom en förstudie med stöd från Region Kalmar, Länsstyrelsen och Hela Sverige Kalmar län. Miljöfordon Sverige och Jonas Lööf har drivit de tekniska frågorna kring lokalisering och ansökningar för laddpunkter, medan Coompanion bidragit med utveckling av affärsmodell och samverkansfrågor.

– På landsbygden finns ofta små medel, så bra samverkan krävs och det föder också ett ökat samnyttjande, förklarar Ewa Engdahl. Så även om utbyggnaden i första hand handlar om att attrahera besökare så gynnar det även invånare. Ska det bli lönsamt över tid så behöver ju laddinfrastrukturen nyttjas. Här har vi hittat goda synergieffekter, till exempel med flerbostadshus, där det nattetid kan vara laddning för de boende och dagtid för exempelvis turister.

Hjälp för små aktörer ökar möjligheterna

En annan utmaning med utbyggnaden på landsbygden är att enskilda aktörer, som t ex stationsägare, ofta inte har vare sig tid eller resurser att gå igenom hela den process som krävs för utbyggnad. Vi har bidragit med att öka kunskapen hos dem, tittat på intressanta platser för laddpunkter, och inte minst, tagit fram affärsmodeller och alternativ för finansiering, för att påskynda nyetableringar.

– Det behövs inspiration och engagemang och driv, det här är inte något som marknaden självmant löser, utan det behövs driv från andra håll som tex denna satsningen, säger Ewa Engdahl. – Vi försöker hitta samarbetsmöjligheter så att enskilda stationsägare inte behöver börja från noll, utan kan ta del av tex betalningslösningar. Ju fler som är intresserade av att samverka, desto större volymer och bättre kostnadsbild kan vi få, så ”Ladda Hela Kalmar län och Glasriket” kan ge stöd i val av lösningar.

Genom denna satsning, som numera är en del av det nationella samverkansprojektet ReDriv, har mycket fokus legat på att gynna samverkan mellan kommuner. Enligt Jonas Lööf är det en nyckelfaktor för att lyckas;

– På kommunal nivå har man nätverket och kunskapen om lokala förutsättningar och det krävs mycket jobb att samordna. Därför är det viktigt att vi kan stödja detta arbete.

Ewa Engdahl, VD Coompanion Kalmar och Jonas Lööf, Verksamhetsledare Miljöfordon Sverige

Ladda Hela Kalmar län och Glasriket har banat väg för framtiden

– Vi har byggt en bred förankring och skapat ett stort intresse! Det finns nu en modell att jobba efter, en metod och det underlättar vägen framåt, säger Jonas Lööf.

Förstudien resulterade i 200 intressanta lokaliseringar och identifierade vikten av samverkan och att det finns ett statligt stöd för investeringen.

När Klimatklivet kom gav det möjligheten att gå från ord till handling.

Inför första samrådet 2022 lämnades över 200 intressanta lokaliseringar in till Naturvårdsverket. I andra samrådet hade detta ökat till 500 lokaliseringar och ett 40-tal anbud lämnades in till Klimatklivet.

– Intresset har fyllts på, samtidigt som vi också nu har hittat rätt i konceptet vad gäller teknik, så nu är fler mogna att trycka på knappen. När nästa utlysning kommer så tror vi att vi kommer se väldigt många fler som vill lägga anbud för att få stöd från Klimatklivet, berättar Ewa och Jonas.

Här kan du läsa mer om projektet och se slutrapporten från förstudien:

Slutapport: Ladda Kalmar län och Glasriket

Kontaktuppgifter

Ewa Engdahl Jonas Lööf
VD Coompanion Kalmar Verksamhetsledare Miljöfordon Sverige
ewa.engdahl@coompanion.se jonas@miljofordonsverige.se
070 658 7 3 23 070 65 50 771

ReDriv – ett unikt projekt

ReDriv – unikt projekt som ska hjälpa transportbranschen till snabbare fossilfri omställning

Utmaningarna är många när transportsektorn till senast år 2030 ska minska sina utsläpp med 70 procent (jämfört med 2010) och utbyggnaden av ladd- och drivmedelsinfrastruktur är en viktig nyckel till att lyckas. Det nationella samverkansprojektet ReDriv startades 2022 för att lösa en av de stora utmaningarna i omställningen, nämligen att ge bättre underlag för de stora investeringsbeslut som aktörerna står inför och där de många gånger famlar i ovisshet.

Många företag har tvekat att ställa om sin fordonsflotta eftersom de inte vet när, var och hur det kommer att vara möjligt att ladda eller tanka fordon med fossilfria drivmedel. På andra sidan har aktörer som bygger ut laddinfrastruktur tvekat, eftersom de har svårt att uppskatta efterfrågan i olika regioner.

RedDriv vill minska osäkerhet kring investeringar för aktörer i branschen

För att minska det här kunskapsgapet och skapa en översikt över planerade och önskade investeringar startade det nationella samverkansprojektet ReDriv på initiativ av Fossilfritt Sverige. Syftet är att skapa en digital plattform som samlat ska visa upp var och när laddstationer och tankställen för fossilfria drivmedel ska byggas ut och samtidigt fånga upp efterfrågan på en regional nivå.

Erik Melin Söderström på Peak Innovation är projektledare för ReDriv och berättar om syftet;

– Vi vill hjälpa aktörerna att prata med varandra så att både utbuds- och efterfrågeaktörer vågar investera. Det har hittills gått för långsamt och just transportbranschen är en nyckel till att många andra branscher ska nå sina omställningsmål, något som blev tydligt när olika branscher började ta fram sina färdplaner för omställningen i samarbete med Fossilfritt Sverige.

Erik Melin Söderström, Peak Innovation. Projektledare ReDriv.

Initiativtagare till projektet är Fossilfritt Sverige, men Peak Innovation är projektägare.

– Det unika med ReDriv-projektet är att vi har med så pass många regioner så att vi får både en nationell och regional samordning i frågan. Vi utvecklar något helt nytt som kommer hjälpa aktörerna i omställningen och ser till att den går framåt i alla regioner, säger Erik.

Stort intresse hos aktörer

Projektet har redan nu nått flera hundra aktörer och samlat in deras utmaningar och planer för omställning. De har visat ett stort engagemang och intresset är särskilt stort för det planerade matchmaking-verktyget, som gör det möjligt att visualisera både planerade och efterfrågade investeringar och förmedla kontakt mellan aktörer. Här finns också en vilja att dela med sig av data för att göra verktyget så relevant och värdeskapande som möjligt.

Vägen framåt

Projektet, där regionala utvecklingsaktörer från 11 län samt Statens väg- och transportinstitut (VTI) samverkar, är ett relativt kort projekt, men planen är att den digitala plattformen ska fortsätta leva och utvecklas vidare även efter att projektet avslutas i oktober 2023. Erik Melin Söderström summerar;

– Vi har arbetat under tidspress och haft våra utmaningar i projektet, men nu under våren kommer mycket att hända och vi ser fram emot att plattformen kommer vara till stor nytta i den snabba omställning som krävs fram till 2030.

Säkrare hantering av kemikalier med unik, molnbaserad app

Dan Larsson, grundare av Kemikaliedatabasen.

Säkrare hantering av kemikalier med unik, molnbaserad app

Dan Larsson arbetade som kemikalieansvarig och säkerhetsrådgivare hos KG Knutsson AB när han identifierade ett stort behov hos mindre verkstäder; att få bättre koll på farliga kemikalier. En insikt som blev starten för utvecklingen av Kemikaliedatabasen, en unik webbaserad lösning som nu används av över 900 företag i Sverige och Norge.

– Målet är att alla ska kunna arbeta säkert med kemikalier. Jag gillar inte tanken på att ekonomi ska vara ett hinder för små företag som vill skapa säkrare arbetsplatser. Genom vår kunskap inom hela distributionskedjan har vi tagit fram en affärsmodell där leverantörer kan samarbeta för att samla information och skapa en lättillgänglig översikt av produkter och farliga ämnen – som är tillgänglig för alla.

Värde på många plan

Nyttan för slutkunden är att få tillgång till information om produkten utan att behöva lägga tid på manuellt insamlande och sammanställande. Detta för att kunna skapa säkrare arbetsplatser samt följa lagar och regler. Databasen är öppen för alla och innehåller idag information om över 8000 kemiska produkter.

– Den stora vinsten för leverantören är att bygga starka relationer till sina kunder genom att erbjuda ett större värde än själva produkten, utan också tid att fokusera på sin kärnverksamhet på ett säkrare sätt.

I dagens samhälle pågår en ständig kamp för företagen att skapa lönsamhet. Dan menar att en av de viktigaste delarna för det är att frigöra tid till debiterbara aktiviteter.

– I det större perspektivet handlar det om att skapa bättre arbetsmiljö genom att hjälpa företag att göra smarta beslut, som att undvika ämnen som är farliga för både hälsa och miljö. Det är det här som driver mig.

Genom att använda biblioteket av fördefinierade risker från liknande verksamheter kan företag identifiera effektiva och resurssnåla åtgärder som gör deras arbetsplats säkrare.

– Det kan vara en alternativ, mindre farlig produkt, en skyddsutrustning eller bara att säkrare arbetssätt.

Bolaget drar i gång

Företaget Kemikaliedatabasen (Kemdb) grundades 2018. Då hade Dan utvecklat sin idé parallellt med arbetet på KG Knutsson AB. Med stor support från sin tidigare arbetsgivare som även är delägare i Kemdb kunde Dan lansera databasen, först i de egna kundleden.

– Vi har jobbat upp ett förtroende och genom kundernas relationer har vi nått ut på en bredare marknad.

– Många nya användare skapar konto inom olika branscher, samtidigt som databasen kompletteras med fler produkter. Säljarna hos anslutna leverantörer använder databasen som ett säljverktyg. Just nu har vi väldigt mycket förfrågningar om saknade produkter, så vår största utmaning är att komplettera utbudet av produkter i Kemdb så att alla företag kan välja sina favoritprodukter.

Teamet bakom

Dan beskriver sig som en doer, full av idéer och förmåga att få saker att hända. Född och uppvuxen i Fagerland som är en liten by utanför Häggenås i Jämtland och med ett stort intresse för fordon, med tillgång till verkstad under uppväxten. En passion som genom flytten till Uppsala runt millenniumskiftet övergick till att ”skapa” med hjälp av datorer.

– Jag har ett logiskt tankesätt, en styrka gentemot utvecklare, som gör mig till en bra beställare av mjukvaruutveckling.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka är även barndomsvännen från Häggenås, Mikko Andersson, aktiv på heltid i företaget. Han har lång erfarenhet av att driva och leda företag.

– Vi kompletterar varandra bra. Mikko står för den röda tråden, med stor kompetens och strategisk förmåga.

Malin Möller är den tredje starka parten som företagets styrelseordförande. Hon är civilingenjör i kemiteknik i grunden och arbetar nu som hållbarhetschef på Bilia.

– Malin är en viktig person som tillför en djupare kompetens inom hållbarhet och styrelsearbete. Hon kan se de stora rörelserna inom hållbarhetsområdet samt uppskatta vart vi är på väg när jag själv är mer försjunken i tabeller och programmering.

Samarbete för teknikutveckling

När det gäller teknikutvecklingen av Kemikaliedatabasen har Dan samarbetat med ett antal programmerare i bland annat Skottland, Indien och Pakistan.

– Jag har långa personliga relationer med ett stort gäng utvecklare som bygger och testar. Här är det viktigt att hitta personer som både gör något som sticker ut och kan kommunicera sina idéer. De som gör ett bra jobb får fler och större uppdrag. Längre fram kommer vi troligtvis att anställa en IT-ansvarig i kombination med distansutvecklare. Distansutvecklare är ett perfekt verktyg att jämna ut stegen mellan egna interna rekryteringar.

Unik affärsmodell för att sprida information

Det unika med Kemdb och affärsmodellen är ambitionen att sprida information. Andra liknande system bygger på en affärsmodell som innebär att man låser in informationen och säljer tillgång till den.

– Men vi har haft möjlighet att utforma mjukvaran helt annorlunda. Vi behöver inte skapa komplexa lösningar för att ge tillgång bara till de som betalar. Vem som helst kan när som helst navigera till Kemdb.com och se information om de produkterna som finns i databasen. Vi har till och med skapat specifika funktioner för att extrahera stora mängder data för de som vill arbeta i andra system.

Nya möjligheter i jämtländska nätverk

Precis innan pandemin bestämde sig Dan och hans sambo Maria att flytta med barnen från Uppland till Undersåker. De längtade till fjällen och naturen. Här bor de med utsikt över Åreskutan och Renfjället i en by som är känd för sina många företagsamma invånare.

Inför flytten fanns ett orosmoment, att komma för långt från Stockholm och de sociala relationer som de byggt upp där. Det skulle visa sig bli tvärt om.

– Nu skulle jag säga att det finns bättre förutsättningar att lyckas med företaget här. I Stockholm var vi ett företag bland flera tusen.

– Nu skulle jag säga att det finns bättre förutsättningar att lyckas med företaget här. I Stockholm var vi ett företag bland flera tusen. Här har vår unika inriktning lyfts fram och det finns en anda av att vilja hjälpa varandra. Jag vill verkligen framhålla både Peak Innovation med Olle Källström och Lina Lif samt Sara Wemstad och Anders Landström på Region JH. De har guidat oss, öppnat dörrar och hjälpt oss med kontakter.

Lärdomar om vad som styr kunden

Enligt Dan finns det många lärdomar att dra längs vägen. Han har lärt sig att bara för att en idé är bra, behöver det inte betyda att den kommer att fungera. Det finns många aspekter i omvärlden och i människors beteende som påverkar.

–Jag tror mycket på att man verkligen ska fråga sig varför vissa saker fungerar som de gör. Oftast får man fråga sig varför i många led för att komma fram till den ursprungliga anledningen. Med den informationen är det lättare att fatta bra beslut.

Ett annat tips från Dan är att lägga extra energi på de som ifrågasätter dig. Gräv i det och försök vända på det.

– Ofta är man för upptagen med sin egen tanke för att lyssna. Men om något landar fel behöver det ändras så att det inte bara är logiskt, utan också känns bra för användaren. Det går inte att överskatta hur ”hemmablind” man blir som utvecklare. Din största kritiker kan ge den mest värdefulla feedbacken.

Stor potential att kunna göra skillnad

I framtiden tror Dan att behovet av Kemdb kommer att öka. Nya farliga ämnen upptäcks hela tiden. Det i kombination med en ökad frustration hos företag som inte hittar information om varorna och därmed riskerar att inte följa regler eller helt enkelt prioriterar bort säkerhetsarbetet.

– Det finns stor potential ute i Europa. Vid jämförelser med andra länder ser vi ett spann på minst 20 år i hur långt olika länder kommit med kraven kring hantering av kemiska produkter. Sverige ligger långt fram och därför kan vi med stor sannolikhet ser hur verkligheten kommer att förändras i resten av Europa. Det har tidigare lönat sig att strunta i befintliga regler. Vi tror inte det kommer gå att bedriva verksamhet på det sättet längre och här kan vi med Kemdb vara med och göra skillnad.

Text Helena Bredberg, Grand North.

Läs även mer på https://kemikaliedatabasen.se

Finansieringspaletten

Datum och tid: 16 mars, klockan 09.00–11.40

Plats: ZOOM länk

https://us02web.zoom.us/j/88229189396?pwd=Z0ovcS9EOVJwdzBvT2xuUUlaU2h6UT09&from=addon

Kostnad: Kostnadsfritt

PEAK Innovation och Regionalt ResursCenter bjuder in dig och ditt företag till en förmiddag om innovations- och utvecklingsfinansiering. En palett av stöd som presenteras av bl a Region Jämtland Härjedalen, Region Västernorrland, Länsstyrelsen, Leader, Jordbruksverket, Vinnova och Energimyndigheten.

Seminariet är indelat i tre akter:

Regionala finansieringsmöjligheter – riktade företagsstöd för specifika insatser
Konkurrensutsatta nationella stöd och EU-stöd – Innovationsfinansiering, start-ups, företagsstöd
Horizon Europe – Internationella samarbetsprojekt och möjligheter för små och medelstora företag

Du får också veta mer hur du kan hitta och söka finansiering, vilka supportfunktioner som finns och vilka aktörer som kan hjälpa till.

Program

08:30 Förmingel

08:55 Inledning moderator teknikinstruktioner

09:00 Hej och välkommen

09:00 Akt 1 – Lokala och regionala pengar

Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland
Leader
Länsstyrelsen Västernorrland och Jämtland/Härjedalen
Almi

PAUS

09.50 Akt 2 -Nationella medel

Jordbruksverket – innovationsstöd
Vinnova- nationella stöd, innovativa startups

PAUS

10.30 Akt 3 – Stora internationella pengar

Horizon Europe för SME
Vinnova – Horizon Europe i Sverige
EEN och EUSME
Energimyndigheten

11:40 Avslutning

Välkommen att delta på de delar som du är intresserad av!

PEAK Innovation och Regionalt ResursCenter arbetar tillsammans för att stärka regionens företag och deras konkurrenskraft. Vårt uppdrag är att möjliggöra för företag och organisationer att söka finansiering för sina utvecklingsidéer.

Jenny Nylund

Peak Innovation

jenny.nylund@peakinnovation.se

Mobiltelefon: +46(0)70 234 66 10

Presentationer från Finansieringspaletten

Regionen

Leader

Länstyrelsen

Almi

Jordbruksverket

Vinnova- nationella stöd

Energimyndigheten

Horizon Europe för SME

Vinnova – Horizon Europe

EUSME

EEN

Outdoor Buddies har skapat en helt ny marknad

Outdoor Buddies, Magnus Sellberg och Emelie Sellberg

Outdoor Buddies har skapat en helt ny marknad

– Det vi skapat upplevs av många som så självklart att det inte ses som en innovation.

Det säger Emelie Sellberg som driver Outdoor Buddies i Åre. Att skapa en helt ny marknad och ett nytt sätt att tänka kring vad som kan hyras ut är företagets främsta innovation.

Outdoor Buddies startades 2014. Först var tanken att bara ha öppet vintertid och hyra ut i första hand skidkläder. Men ganska snart blev det året-runt-verksamhet och företaget växte till att hyra ut både kläder och prylar för all typ av friluftsliv.

– Vi har skapat en ny marknad. Det finns andra som också hyr ut, men jag skulle säga att vi har gjort hela jobbet kring att bygga en ny typ av verksamhet. Idag är vi ensamma med att ha ett så brett utbud. Vi har allt du behöver för att vistas på fjället, säger Emelie Sellberg.

Företaget omsätter i år runt 3 miljoner kronor, vilket är en fördubbling jämfört med förra året. Verksamheten bedrivs, med både lager och en liten butik, mitt i Åre.

– Konferenssällskap och andra typer av grupper har kanske varit den största målgruppen tidigare. Men med pandemin har vi tappat mycket där. Det intressanta är att det verkligen har exploderat på privatsidan. Med hemester och otroligt många nya fjällturister så har intresset för att hyra kläder och utrustning skjutit i höjden, säger hon.

Innovation mer än tekniska lösningar

För Emelie Sellberg är innovation något nytt som inte gjorts på det sättet förut, plus att det förhoppningsvis är en utveckling och något som förbättrar.

Hon tycker att Outdoor buddies främsta innovation är att de skapat en ny marknad kring uthyrning, men märker att folk har lite svårt att se det som en innovation.

– Vi är innovativa för att vi gör något som inte gjorts tidigare, men när jag berättar för folk vad vi gör så uppfattas det ofta som något så självklart att det inte ses som en innovation. Vi kan märka av det också när vi till exempel ska söka projektpengar eller till exempel vill delta i en tävling kring innovation. Ofta är innovation så förknippat med tekniska lösningar och det glöms bort att innovation kan vara så mycket annat, säger hon.

Nytt uthyrningssystem

På tal om tekniska lösningar så utvecklar företaget tillsammans med Cygni i Östersund just nu ett helt nytt uthyrningssystem. Idag finns nämligen inget bra system för uthyrning av outdoorprodukter. De system som finns är ofta begränsade och klarar inte av alla parametrar som Outdoor Buddies kräver.

– Det är många olika delar systemet ska kunna hantera. Det måste gå att boka exempelvis en jacka även om den just nu är uthyrd och inte befinner sig hos oss. Varje produkt måste vara en unik individ. En produkt som säljs i en e-butik den raderas ju från systemet, hos oss måste den finnas kvar. Dessutom måste det automatiskt läggas in dagar för eventuell frakt och några dagar för tvätt, säger Emelie Sellberg.

Systemet utvecklas i första hand för det egna företaget, men förhoppningen är att de också ska kunna sälja det vidare till andra. Därför har de startat ett eget bolag för arbetet med uthyrningssystemet.

– Jag tror verkligen att fler skulle vara intresserade. Företag som till exempel hyr ut verktyg har idag inga bra system, ofta måste du som kund ringa för att boka din produkt. Även skiduthyrningssystem är generellt dåliga. Och dessutom börjar marknaden för att hyra ut kläder växa, H&M är ett exempel där det är extremt krångligt.

Siktar mot Europa

Outdoor Buddies kunder är främst de som kommer till Åre och hyr på plats, men antalet som hyr och får produkterna hem i ett paket blir allt fler. Marknaden växer i hela Sverige, men kunderna finns även i Danmark och Finland. Att växa i övriga Europa är ett mål på sikt.

– Just nu är vi i ett läge där vi har tagit fram en strategi för hur vi ska skala upp. Tidigare har vi hela tiden växt organiskt, men nu när vi vet hur vi vill växa behövs investerare och kapital för att få det att gå snabbare, säger Emelie Sellberg.

Text: Marlene Ström

Bild: Martin Olson.

Innovation är ett överlevnadsvillkor

Åttakantiga furustolpar från Octowood skyddar djur och planteringar över hela Europa.

Innovation är ett överlevnadsvillkor

Octowood vill leverera nya miljöanpassade el- och telestolpar samt stängselstolpar med garanterat 40-50 års hållbarhet. För att lyckas jobbar de med fältförsök, klimatkammare och experter. Företaget har kontinuerligt vuxit under sina 25 år och innovativt tänkande är en av framgångsfaktorerna.

I Kälarne i Bräcke kommun finns Octowood. Ett företag som tillhör en större företagsgrupp som alla förädlar trä. Det sker ofta på sysselsättningssvaga orter: Marmaverken utanför Söderhamn, Östanå i Edsbyn och i Kälarne i Jämtland. Industrigruppen ägs av Tommy Karlsson och sedan 21 år tillbaka är Leif Berglund vd för Octowood i Kälarne.

– Tillverkning av stängselstolpar är vår största produkt och när jag kom in var den under press. Vi behövde hitta fler kunder och bättre sätt att producera på. Vi har lyckats bra och idag omsätter vi strax över 210 miljoner och vi siktar nu under 2021 att nå 230 miljoner, säger Leif Berglund, vd Octowood.

Miljöaspekterna viktiga

Resan med Octowood har varit en härlig tillväxtresa för Leif och hans medarbetare och som han själv säger så är det mycket roligare att utveckla än att avveckla eller förvalta. Bolaget har inlett nästa fas i sin utvecklingsresa och det är utmanande men inspirerande.

– Hållbarhetskraven och miljöaspekterna är avgörande idag. Vi måste hänga med, både på grund av lagkrav på vår verksamhet men också för att vi vill bidra och hitta nya sätt att producera så hållbart vi kan, säger Leif Berglund.

Utmaningen för Octowood är att de impregnerar sitt trä för att det ska få lång hållbarhet. Träskyddet är förhållandevis miljöfarligt men än så länge nödvändigt. Det Octowood gjort är att tillsätta en coating, alltså ett yttre skydd. Det gör att träskyddet stannar i stolpen och inte kommer ut i naturen.

– Vi har jobbat i några år med att titta på morgondagens impregneringsmetod och de sista åren har varit väldigt intensiva. Vi har utvecklat en egen produkt och sedan tre år tillbaka också börjat producera den, säger Leif Berglund.

Förankring av ny innovation

Eftersom Octowoods kunder förväntar sig att deras stolpar ska hålla i minst 40-50 år så behövs gedigna tester för att kunna garantera detta.

– Vi har jobbat bland annat med accelererande klimatkammare där vi tittar på regn, medeltemperatur, växtlighet i form av svampar och annat och sedan ställer vi in miljön så att den blir tuffare, så att ett år representerar fyra. Utifrån det gör vi beräkningar för att vi ser hur våra stolpar kommer att se ut om tio år, 20 år och så vidare.

För att nå bästa resultat och skapa hög trovärdighet uppdrar Octowood åt andra att göra dessa fältstudier på vetenskaplig grund. De samarbetar med ett universitet i England, med forskningsinstitutet RISE i Sverige och med Svenska Träskyddsföreningen.

– Själva coatingprodukten är utvecklad av vår egen ägare Tommy Karlsson tillsammans med Nasko Terziev som är professor på SLU i Uppsala. Sedan har medarbetare här på Octowood bidragit med en stor samlad kompetens, säger Leif Berglund.

Inte spikrak resa

Den största delen av Octowoods produktion går på export, 75 procent, och det är framförallt till Europa där England idag är största marknaden. Med ett företag som är så pass stort och som överlevt länge undrar man så klart om det varit en spikrak väg framåt?

– Inte alls. Två exempel som fått oss att behöva agera och tänka extra är andras beslut. I Början av -00-talet när faxen fortfarande fanns kom ett fax från rälsägarna i Malmö som sa att den 1 april stänger vi tågväxeln i Kälarne. Hade det verkställts hade vi kanske inte funnits kvar i Kälarne.

– Och inför ett riksdagsval kom förslaget om att inför en hög skatt på bekämpningsmedel, vi skulle ha försvunnit med den skatten.

Leif menar att det funnits många tillfällen då han undrat hur bolagets framtid ska te sig. Och det är där Leifs inställning till innovation finns.

– Innovation är ett överlevnadsvillkor. Alla behöver anpassa sig till nya krav och villkor. Det är viktigt att ligga i framkant annars blir man överkörd eller ifrånkörd. Jag ser att det är en form av överlevnadsinstinkt som finns hos många företagare. Även hos oss, säger Leif Berglund.

Text: Marlene Ström

Unsplash: Sandy Millar

På Ventana är innovation allt som leder till utveckling

På Ventana är innovation allt
som leder till utveckling

”Det är viktigare att ge sig ut på en resa och upptäcka alla mervärden längs vägen än att ha en plan med ett mål. För tänk om det inte var det målet du egentligen ville nå.” Den devisen lever Mikael Forss, platschef vid Ventana Hackås, efter.

Ventana Hackås AB som är en del av Ventana Group ligger i Hackås och är idag fransktägt. Aluminiumgjuteriet som tidigare hette Hackås Precisionsgjuteri har funnits sedan 1971.

– Vi har en okänd gjutmetod, kanske är vi ensamma i Europa. Vi håller till på en plats som inte är central för andra, även om jag tycker det. Och vi finns kvar efter 50 år. Det betyder att vi gör något rätt, säger Mikael Forss.

När vi träffar honom för att prata om innovation har företaget precis invigt sin stora planeringstavla som sitter centralt placerad i fabriken. Här engageras hela företag och alla deltar för att planera sin egen tid och fabrikens produktion. Den nya metoden innebär att de jobbar lite smartare och alla kan bidra för att upptäcka flaskhalsar och skapa bättre flöden i produktionskedjan.

– Det här har varit ett litet frö som grott i ett halvår. Vi har försökt några olika metoder men det har mest blivit krångligt och tungrott. Nu har vi hittat en modell som är enkel och bra, säger Mikael Forss.

Planeringstavlan är ett exempel på innovation. För om Mikael ska beskriva vad innovation är för honom så handlar det om utveckling. Utan utveckling avstannar verksamheten och så småningom riskerar den att försvinna menar han.

– Vill man som företagare utvecklas så tror jag det är bättre att göra små förändringar hela tiden. Om man tar många små steg och hela tiden dokumenterar vad som händer så blir resultatet ofta väldigt spännande.

Värdefulla projekt

Ventana har förutom det interna arbetet med innovation också utvecklat produkter till sina kunder, och vid flertalet tillfällen har de deltagit i projekt kopplade till forskning. Ventana har aldrig betalat pengar för sitt projektdeltagande utan bidragit med sin tid.

– För mig har det varit nyfikenheten som lockat. Jag vill testa nya saker och se om det går att applicera på vår verksamhet. Vi har länge pratat om att keramiska kärnor skulle vara bra ett bra alternativ i gjutprocessen. Nu fick vi i ett projekt testa vår tes och det visade sig att de var för bra, så de går inte att använda. Nu vet vi det!

Projektet Mikael hänvisar till skedde i samverkan med RISE i Borås där de bland annat testat additiv tillverkning (3D-printing) av keramiska kärnor istället för att tillverka den vanliga modellutrustningen de brukar göra. För två år sedan deltog de i ett annat projekt, HINT tillsammans med Tekniska högskolan i Jönköping. Där tittade de på skillnaderna mellan de två gjutmetoderna gipsgjutning och pressgjutning. Detta för att skapa bra erbjudanden till rätt pris till fordonsindustrin.

– Att delta i olika innovationsprojekt har gett oss som företag ökad kunskap och produktutvecklingsmöjligheter. Men det har också gett oss många och bra kontakter. Idag har jag många jag kan ringa om jag behöver bolla ett problem eller få hjälp att hitta en lösning.

Prövar sig fram

Mikael, som tidigare jobbat mycket med kvalitetssäkring, känner till hur viktigt det är att sätta mål för att alla ska dra åt samma håll. Idag tänker han lite annorlunda och menar att vågar man prova sig fram, ta små steg, dokumentera vad som händer och följa upp så vinner man på det i längden.

– Det är inte lika tydligt eller uppenbart men med för tydliga mål blir du lätt avskärmad och ser inte alla mervärden som skapas längs resan.

Nästa idé Mikael hoppas på att förverkliga handlar om det miljöarbete svenska företag idag åläggs. I jämförelse med konkurrenterna släpper aluminiumgjuterier i Sverige ut 67 kilo koldioxid per ton gjuten aluminium medan man i Asien släpper ut 1,5 ton koldioxid per ton gjuten aluminium. (Datakälla: Ekonomifakta 2017)

– För att ta igen den snedvridna konkurrens detta innebär vill vi att våra kunder ska kunna tillgodoräkna sig mellanskillnaden i koldioxidutsläpp. Kanske att man kan få tillgodose det i sitt ISO-arbete?

Hur detta ska fungera rent praktiskt har Mikael inte klart för sig, men för att nå en inhemsk marknad måste han tänka annorlunda och nytt. Som den innovatör han är kommer han testa sig fram till han hittar en bra lösning.

Text och foto: Marlene Ström

Surjämte mot Smartjämte!

Johan är innovatören i Ås som vill byta ut Surjämte mot Smartjämte

Företagaren och innovatören Johan Klitkou inspireras av hårdrocksband och slår svenskt rekord med sitt företag Streamify.

Datorer och innovation har varit en del av Åsbon Johan Klitkous liv ända sedan han var liten.

– Jag var nog en typisk datanörd i min ungdom. Innan internet satt jag med det som hette BBS (Bulletin Board System) och kopplade upp datorer mot varandra. Och jag såg tidigt upp till de som var lyckade entreprenörer. Jag har alltid strävat efter att åstadkomma det lilla extra och att driva saker framåt, säger han.

Inte helt oväntat är Bill Gates och Steve Jobs två stora inspiratörer och förebilder för honom. Men även hårdrockare har varit betydelsefulla för hans entreprenörskap.

– Jag gillar hårdrock, och för de band som når stora framgångar ser man att det ligger extremt hårt och medvetet arbete bakom, man kan inte bara leva ett rockstjärneliv för att lyckas. Det är något jag alltid beundrat, säger Johan Klitkou.

I över 15 år har han jobbat med streaming. Hans företag – som tidigare hette Streamingbolaget – har erbjudit tekniska lösningar och experthjälp till stora företag. Men för tre år sedan ville Johan och hans kollegor skapa något nytt.

– Vi ville testa att utveckla våra plattformar för en bredare kundgrupp, och då startade vi Streamify, säger han.

Tjänsten gör det möjligt föreningar att livestreama och samtidigt kunna ta betalt. Föreningen kan både sälja biljetter till sändningen och dessutom sälja produkter och ta betalt för sponsorer.

Om någon undrar hur komplicerad en streamingplattform som Streamify är, så berättar Johan att den innehåller cirka 600 000 rader kod! Affärsmodellen bygger på att det är gratis för kunden och Streamify tjänar pengar först när kunden själv tjänar pengar.

– Om du tittar på andra streamingtjänster så måste du ha en stor publik för att tjäna pengar. För oss var det viktigt att den som sänder ska tjäna något redan från första tittaren. Det kan man säga är vår innovation, säger Johan.

Intresset för Streamify har rusat i höjden under 2020. I och med Coronapandemin så beslöt man att höja den intäktsprocent som går till användaren. Nu får den som sänder 90 procent av intäkterna och 10 procent går till Streamify.

Tjänsten har cirka 2 500 kunder idag. Och det växer stadigt.

– Vi blir fullständigt nedringda från alla olika branscher just nu. Vår kurva pekar rakt uppåt. Det här året har vi nog fem- eller tiodubblat antalet användare.

Johan Klitkou lyfter gärna fram Sverige och Skandinavien som duktiga på innovation.

– Jag skulle säga att de flesta konkurrenter till oss finns här, om man ser internationellt så ligger vi väldigt långt fram när det gäller innovation. Jag tycker att man kan slänga ut jantelagen. Och så vill jag hellre använda ordet Smartjämte i stället för Surjämte. Det finns minst en innovatör i varje by här i Jämtland, säger han.

Under hösten pågår ett mycket spännande samarbete mellan Streamify och Stockholm Basket. Ett projekt som också kan vara ett svenskt rekord.

– Under basketsäsongen hjälper vi Stockholm Basket att livesända 6 500 matcher. Det är ungefär 300 matcher per helg, något som troligtvis är ett svenskt rekord i livesändning, säger Johan Klitkou.

Johan Klitkous tips till den som vill göra verklighet av sin innovation:

Du måste vara extremt dedikerad din uppfinning. Stora uppoffringar krävs ofta, både ekonomiskt och praktiskt. Du ska vara nästan överdrivet passionerad, så att du i motgångar faktiskt har passionen att falla tillbaka på.
Kör bara igång! Det är omöjligt att ha alla svar från början, det mesta får man lösa efter vägen. Om du inte sätter igång så kommer det heller inte att bli något.
99 av 100 personer kommer att vara skeptiska, så du måste vara beredd på motstånd. Därför måste du verkligen gilla din egen idé för att stå emot alla nejsägare.
Ta hjälp! Det finns mycket hjälp att få för den som startar något nytt, som Inkubatorn, Invest in Innovation, Peak Business, regionen och Mittuniversitetet. Tveka inte att ta den hjälpen.

Text och foto: Marlene Ström

Bild: Getty Images

Jämtland – hem för världens avancerade digitala hälso- och sjukvårdtjänster

Coronapandemin har inneburit att användandet av digitala verktyg inom hälso- och sjukvården ökat radikalt. Ganska okänt är att flera avancerade digitala tjänster har utvecklats med hjälp av Region Jämtland Härjedalen och EU tillsammans med länder i Europa, näringslivet på bygden och multinationella företag.

På Projektcenter i Östersund sitter det framgångsrika innovationsteamet som tagit stora EU-projekt till regionen, och vi möts – så klart – online.

Våren 2020 har präglats av Coronapandemin. Covid 19 har förutom att orsaka lidande satt en enorm press på vården. Den här våren har också inneburit en skjuts fram för digitala möten och tjänster i alla delar av samhället, hälso- och sjukvården är inget undantag. Förändringen av arbetssätt har skett anmärkningsvärt snabbt i den annars tröga hälso- och sjukvårdsorganisationen.

– Användningen av våra fyra digitala tjänster har ökat med 300 procent, ska man vara krass har våra digitala möten med patienter ökat med hela 1200 procent, säger Göran Larsson, forsknings- och utvecklingsdirektör på Region Jämtland Härjedalen.

Göran Larsson, är tillsammans med Marie Sherman och Mikael Lilja delar av den grupp som leder Projektcenter inom Region Jämtland Härjedalen. Marie Sherman är manager för projektcenter och koordinerar EU-projekten som de arbetar med, Mikael Lilja är forskningsansvarig läkare. Den här trion utgör kärnan i ett framgångsrikt team som tillsammans med sina partners runt om Europa bidrar till omfattande innovationer inom hälso- och sjukvården. Under de senaste fyra åren har de varit delaktiga i och tagit fyra av EU:s Horisont-projekt till regionen. Horizon är EU:s innovationsprogram med över 100 miljarder euro avsatta till forskning och utveckling inom ett flertal olika branscher, syftet är att lösa en social utmaning. Konkurrensen är stenhård för att få finansiering av ett forskningsprojekt, bara 1 procent av alla ansökningar beviljas. Men team Göran, Marie och Mikael har hittills beviljats 66 procent av sina ansökningar – fyra befintliga och tre på väg in.

Namnet horisont ger en bild av att man blickar långt fram – in i framtiden om man så vill. Och EU-projekten är långsiktiga. Det tar minst fem år innan ett digitalt projekt är klart för användning i större skala, bland annat för att det tar tid att samla tillräcklig med evidens – man måste kunna lita på systemen.

C3 Cloud – en plattform för kommunikation för patienter med flera kroniska sjukdomar

Det första projektet C3 Cloud, kom de med i på ett bananskal, berättar Marie Sherman.

– Men sedan måste man leverera annars blir det inget mer.

C3 Cloud är ett samarbetsprojekt mellan forskningsinstitutioner, tekniska företag och tre sjukvårdsregioner i Europa. Det är en plattform för kommunikation för patienter med flera kroniska sjukdomar, ett hjälpmedel att forma en individuell vårdplan som undviker krockar mellan de enskilda behandlingarna för respektive diagnos. C3 Cloud innehåller ett antal digitala plattformar som koordinerar de olika behandlingarna och mediciner och där hälso- och sjukvården, patienten och anhöriga kan hämta information avsett till rätt målgrupp.

– Det är enorm hjälp för alla, säger Mikael Lilja. Det är en utmaning att behandla multisjuka patienter, de hamnar lätt i stuprör.

C3 Cloud avslutats i sommar. Nu utvecklas C3 Cloud vidare med Covid 19 som ytterligare en faktor för multisjuka som är i riskgruppen för Covid 19. Samtidigt arbetar Projektcentrat på att hitta en lösning för att implementera C3 Cloud lösningen och kommersialisera produkten så att fler kan få tillgång till den.

Det första Horisontprojektet ledde vidare till fler. Till exempel projekt för att utveckla digitala plattformar för patienter med högt blodtryck och hjärtproblem, och samlingsplattform för mobil hälsa. Framgångsreceptet för att bli en partner är att bidra med kunskap inom alla olika delar; innehåll i projekten, it, juridik och kliniska aspekter. Att vara aktiv och delta i diskussioner och möten och ge av sin kunskap. Nätverka, bygga relationer, vara en stark part att lita på.

– Allt det har vi gjort, säger Marie Sherman. Därför får vi ofta förfrågningar att vara en partner, med allt större del av budgeten och allt mer ledande funktioner.

Från bananskalet byggdes visionen vidare

Att bli en ledande part inom innovation för hälso- och sjukvård. Att knyta ihop näringsliv, akademi och offentlig sektor för att tillsammans skapa en helhetslösning för innovationer inom vården.

– Vi måste ha en helhetssyn på vården, på samarbeten, på allt som påverkar en positiv utveckling Vi kan inte sitta hemma och tro att vi kan allt själva, inom och mellan olika förvaltningsområden vi måste komma ut, säger Marie Sherman.

Så här i Jämtland sitter nu ett team och driver framtidens hälso- och sjukvård framåt. Inte bara för regionen, utan för Sverige, Europa och världen. Och Jämtland Härjedalen lämpar sig väldigt bra att testa och forma framtidens digitala vård enligt Göran Larsson:

– Vi har en tio år äldre befolkning än stora delar av resten av Sverige och Europa, vi bor i glesbygd där det kan vara svårt att fysiskt ta sig till vårdinrättning och vi har en vikande ekonomi. Vi kan testa systemen här, när resten av Europa nått samma demografiska situation som vi kan de bara köra.

Om coronapandemin ska ha något gott med sig kan det vara att tröskeln för att införa digitala innovationer inom vården drastiskt tagits bort.

– Behoven av de digitala tjänsterna inom vården har blivit ännu tydligare i och med corona. Vi har vetat om det men nu är det mer allmänt känt. Men det organisatoriska är tio gånger svårare än det tekniska, säger Göran Larsson. Vi måste ha kvar det gamla med fysiska patientmöten men samtidigt föra in de nya digitala verktygen. Det är utmaning att få ihop det här. Vi måste helt enkelt bli bättre på att förstå vad som kan fasas ut och vad som bör fasas in!

Trion bakom Projektcenter håller till på e-Hälsocentrum i Östersund. eHälsocentrum är sedan ett par år en samlingsplats där näringsliv, akademi och offentlig sektor sitter sida vid sida. Idéer föds och plockas upp, och utvecklas till kommersiella produkter eller tjänster av entreprenörsdrivna företagare. Och nu kopplas två stora regionala utvecklings- och innovationsprojekt ihop genom ett, enligt Marie Sherman, unikt samarbete i en region:

Peak Region har sitt EU-finansierade Invest in Innovation-projekt som syftar till att öka konkurrenskraften genom att stötta utveckling av innovationer hos små och medelstora företag. Regionen har fått EU-medel för att driva Regionalt Resurscenter som ska stärka företag och offentliga aktörers deltagande i de större EU programmen genom sina insatser på forskning, teknisk utveckling och innovationer.

– Vi ska samarbeta för att öka antalet ansökningar för större projekt inom EU.

Marie Sherman brinner för att dela med sig av sina erfarenheter till andra

– Vi har genom att vara involverade i stora EU-projekt, framför allt inom hälso- och sjukvård, samlat på mycket kunskap och erfarenheter som andra lokala aktörer kan dra nytta av.

Drivkraften är dubbel i Projektcenters team. Det handlar såväl om innovativa lösningar som hjälper människor till bättre hälsa som innovativa samarbeten över gränserna för att vinna nya marker och nå ut. Att Marie Sherman själv är en innovativ entreprenör har hon bevis på, 2019 fick hon Peak Regions utmärkelse Innovation Champion som delades ut på Guldgalan.

Hennes budskap till andra är:

– Våga! Gå utanför länsbubblan! Prata med oss och ta del av vår kunskap, delta i våra förelösningar, satsa på dig själv och var modig.

Text: Eva Brandsmas, CDC. Foto: Esther-Ann. Unsplash

Innovation Due Diligence

IDD (Innovation Due Diligence) är en modell utvecklad av LTU Business (Luleå Tekniska Universitets innovationsbolag) i syfte att snabbt, enkelt och med rätt underlag bedöma potentialen på en innovation. Modellen används för forskare, företagare och partnerskap. Modellen bygger på metoder och mätverktyg som baseras på data, statistik och informationsinhämtning. Modellen får bäst verkan om en IDD-konsult guidar företagaren genom processen och att bägge parter lägger tid och gör ett aktivt jobb.

Den består av tre steg:

Första steget – Nuläget

Här bedömer vi idén och den data som finns kring innovationen. Vi godkänner inga gissningar eller antaganden. I det här stadiet syns tydligt hur långt innovationen verkligen är utarbetad. Är den snart färdig eller är det egentligen bara en skiss på ett papper? Vi tittar om den har några unika fördelar för den presumtiva marknaden

Andra steget – Kunden

Här blickar vi framåt och tittar på den framtida kunden och konstaterar om innovationen löser kundens behov på ett bättre sätt än idag. Utmaningen här är att vi pratar om en kund som inte finns idag utan en kund som ska köpa något om två till fyra år. Det gäller alltså att identifiera den framtida marknaden. Vi har metoder för att ringa den framtida marknaden och ställer de rätta frågorna som skapar bra kännedom om ”vem” och ”hur”

Tredje steget – Handlingsplanen

Utifrån steg två har vi troligen ett antal potentiella marknader. Nu gäller det att välja och därmed våra fokusera. En konkret och handgriplig plan behöver tas fram som visar hur du som företagare tar dig från där du är idag till en framtida affär.

Entreprenören och konsulten som leder processen lägger båda tid på metoden. Det är en arbetsinsats på ungefär 20 arbetsdagar och det brukar normalt ta mellan två och fyra månader.

Text: Marlene Ström

Foto: Gettyimages

Är du intresserad och vill veta mer? Ta kontakt med Daniel Eurenius på Peak Region!

daniel.eurenius@peakregionsciencepark.se