Det pågår just nu många olika projekt för att underlätta och snabba på grön omställning i Sverige och många handlar om våra transporter. I Region Kalmar pågår projektet Gröna energigaser, en del av det nationella projektet ReDriv. Syftet är att kartlägga behovet av grön infrastruktur inom transportbranschen samt att agera som en samlande kraft vad gäller att kartlägga alternativ, kostnadsbild och ta ett samlat grepp kring gröna energigaser, för att underlätta omställningsplanering för aktörerna i transportbranschen. 

Helhetsgrepp kring gröna energigaser ska bygga marknad 

Projektet Gröna energigaser uppstod som en fortsättning på ett flertal tidigare lyckade insatser som fokuserade på att introducera biogastankstationer hand i hand med att öka antalet lätta biogasfordon i Kalmar län. Region Kalmar ville stötta utvecklingen vidare men undvika suboptimering och i stället samla arbetet med flytande biogas, komprimerad biogas och grön vätgas under ett och samma paraply och som kompletterande snarare än konkurrerande delar i omställningen. I samband med denna utveckling kontaktades Region Kalmar av Fossilfritt Sverige, som ville kartlägga framgångsfaktorerna i tidigare lyckade insatser och göra det fortsatta arbetet och implementeringen med Gröna energigaser till ett gott exempel inom ReDriv för att kunna sprida till flera regioner. Arbetet med gröna energigaser drivs av Miljöfordon Sverige som en del av ReDriv.  

Gröna energigaser handlar om att bygga marknad för olika alternativ genom att nå ut till fordonsägare och kartlägga deras behov av omställning i allmänhet och olika gröna energigaser i synnerhet. Fokus för projektet är tunga fordon, då dessa är en viktig del av den omställning som krävs. 

Ökad kunskap en katalysator i omställningen 

En utmaning för fordonsägare är att få en samlad bild av de möjligheter som finns. Den första delen av projektet har därför fokuserat på att sammanställa information om de tre gröna energigaserna på ett och samma ställe och svara på frågor som vilket utbud som finns, hur det är att köra på den här typen av bränslen, hur nuvarande infrastruktur ser ut och visa på kostnadsbilden. 

Den andra delen har inriktats på att identifiera antalet tunga fordon och ett intressant urval av fordonsägare i Kalmar län sett till vilken typ av fordon det rör sig om och vad de kör på för drivmedel idag. 

Dessa fordonsägare kontaktas sedan för att ge dem en samlad information om andra alternativ, med syfte att öka kunskap samt stimulera och katalysera omställning.   

Genom att sedan sammanställa företagens planer och tankar kring framtida omställning med fokus på tunga fordon i tid och omfattning kan behovet av hur infrastrukturen behöver utvecklas över tid bedömas. 

Det pågår just nu många olika projekt för att underlätta grön omställning i Sverige och många handlar om våra transporter. Ett av dessa projekt är Hållbarhetsverktyget, som Göteborgsregionen utvecklat med finansiering från Energimyndigheten i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Sedan en tid tillbaka är även Västra Götalandsregionen (VGR) medfinansiärer i pågående utveckling.  

Emmy Nicander, projektledare för Hållbarhetsverktyget, berättar mer om syftet med det digitala verktyget;  

– Vi såg ett behov av att ha mer handfasta verktyg för att synliggöra klimatpåverkan från nya bebyggelseområden med bostäder och mindre verksamheter. Hållbarhetsverktyget synliggör klimateffekter från planerad bebyggelse, och underlättar jämförelser mellan olika tänkta lokaliseringar eller bebyggelsestrukturer. Verktyget vänder sig främst till de som ser över olika lokaliseringar i en översiktsplan men har visat sig vara ett bra verktyg även i arbetet med en fördjupad översiktsplan eller i detaljplaneskedet.  

De stora fördelarna med Hållbarhetsverktyget är att det är enkelt att få fram en snabb visualisering av klimatpåverkan från en tänkt bebyggelseetablering. Ju mer information användaren har desto bättre blir resultatet, men det är också möjligt att göra schablonberäkningar, då det finns schablonvärden i verktyget.  

Användarperspektiv hela vägen  

– Responsen har varit bra hittills, säger Emmy Nicander, troligen för att vi har haft med oss användarperspektivet hela vägen. Vi har jobbat med samskapandemetoder för att anpassa verktyget utifrån hur man vill använda det och vilken info man har med sig in i olika skeden av planeringsprocessen. Vi har också jobbat med prototyper för tidig testning.  

Det stora värdet med verktyget är det snabbt ger en överblick och möjlighet till att jämföra olika alternativ för lokalisering.  

Något som blir extra tydligt med hjälp av Hållbarhetsverktyget är färdmedelsfördelningen och bränsleutsläpp ur livscykelperspektiv, samt att det just nu utvecklas en funktion för att bättre stötta utbyggnaden av ladd- och drivmedelsinfrastruktur. Till exempel genom att synliggöra hur många laddstolpar som krävs för att försörja elbilar i ett nytt område och vilket effektbehovet blir.  

I takt med att verktyget börjat användas har det också visat sig att det är än mer användbart i detaljplaneskedet än i översiktsplanskedet, vilket var den initiala hypotesen.  

Hur kan man skapa ekonomisk tillväxt och samtidigt främja omställningen till nya, klimatvänliga transportsätt? Det är utmaningen som projektet ”Ladda Kalmar län och Glasriket” har tagit sig an, med stöd från statliga organisationer och industripartners. Det viktigaste syftet är att lyfta laddinfrastruktur på landsbygden, där ofta många turistmål finns.

Jonas Lööf, Miljöfordon Sverige och Ewa Engdahl, Coompanion som leder satsningen berättar varför;  

– Att ha en utbyggd laddinfrastruktur som kan ta emot turistflöden har ett stort värde för ortens valbarhet som turistmål. Fler besökare bidrar till ökad handel och gästnätter och minskar risken för avfolkning. Det är ett konkurrensmedel, så att inte turisterna väljer andra platser. 

Samverkan viktigast för utbyggnaden  

Verksamheten inleddes inom Coompanions projekt Servicelyftet med stöd från Tillväxtverket via Landsbygdsprogrammet, för att senare fördjupas inom en förstudie med stöd från Region Kalmar, Länsstyrelsen och Hela Sverige Kalmar län. Miljöfordon Sverige och Jonas Lööf har drivit de tekniska frågorna kring lokalisering och ansökningar för laddpunkter, medan Coompanion bidragit med utveckling av affärsmodell och samverkansfrågor.  

– På landsbygden finns ofta små medel, så bra samverkan krävs och det föder också ett ökat samnyttjande, förklarar Ewa Engdahl. Så även om utbyggnaden i första hand handlar om att attrahera besökare så gynnar det även invånare. Ska det bli lönsamt över tid så behöver ju laddinfrastrukturen nyttjas. Här har vi hittat goda synergieffekter, till exempel med flerbostadshus, där det nattetid kan vara laddning för de boende och dagtid för exempelvis turister.

Hjälp för små aktörer ökar möjligheterna 

En annan utmaning med utbyggnaden på landsbygden är att enskilda aktörer, som t ex stationsägare, ofta inte har vare sig tid eller resurser att gå igenom hela den process som krävs för utbyggnad. Vi har bidragit med att öka kunskapen hos dem, tittat på intressanta platser för laddpunkter, och inte minst, tagit fram affärsmodeller och alternativ för finansiering, för att påskynda nyetableringar.  

– Det behövs inspiration och engagemang och driv, det här är inte något som marknaden självmant löser, utan det behövs driv från andra håll som tex denna satsningen, säger Ewa Engdahl. – Vi försöker hitta samarbetsmöjligheter så att enskilda stationsägare inte behöver börja från noll, utan kan ta del av tex betalningslösningar. Ju fler som är intresserade av att samverka, desto större volymer och bättre kostnadsbild kan vi få, så ”Ladda Hela Kalmar län och Glasriket” kan ge stöd i val av lösningar.  

Genom denna satsning, som numera är en del av det nationella samverkansprojektet ReDriv, har mycket fokus legat på att gynna samverkan mellan kommuner. Enligt Jonas Lööf är det en nyckelfaktor för att lyckas;  

– På kommunal nivå har man nätverket och kunskapen om lokala förutsättningar och det krävs mycket jobb att samordna. Därför är det viktigt att vi kan stödja detta arbete.  

Utmaningarna är många när transportsektorn till senast år 2030 ska minska sina utsläpp med 70 procent (jämfört med 2010) och utbyggnaden av ladd- och drivmedelsinfrastruktur är en viktig nyckel till att lyckas. Det nationella samverkansprojektet ReDriv startades 2022 för att lösa en av de stora utmaningarna i omställningen, nämligen att ge bättre underlag för de stora investeringsbeslut som aktörerna står inför och där de många gånger famlar i ovisshet.  

Många företag har tvekat att ställa om sin fordonsflotta eftersom de inte vet när, var och hur det kommer att vara möjligt att ladda eller tanka fordon med fossilfria drivmedel. På andra sidan har aktörer som bygger ut laddinfrastruktur tvekat, eftersom de har svårt att uppskatta efterfrågan i olika regioner.  

RedDriv vill minska osäkerhet kring investeringar för aktörer i branschen  

För att minska det här kunskapsgapet och skapa en översikt över planerade och önskade investeringar startade det nationella samverkansprojektet ReDriv på initiativ av Fossilfritt Sverige. Syftet är att skapa en digital plattform som samlat ska visa upp var och när laddstationer och tankställen för fossilfria drivmedel ska byggas ut och samtidigt fånga upp efterfrågan på en regional nivå. 

Erik Melin Söderström på Peak Innovation är projektledare för ReDriv och berättar om syftet;  

– Vi vill hjälpa aktörerna att prata med varandra så att både utbuds- och efterfrågeaktörer vågar investera. Det har hittills gått för långsamt och just transportbranschen är en nyckel till att många andra branscher ska nå sina omställningsmål, något som blev tydligt när olika branscher började ta fram sina färdplaner för omställningen i samarbete med Fossilfritt Sverige.