JENNY, SILICON VALLEY OCH FUTURE OF REMOTE WORKING

Jenny Sandström från Östersund, var den första pristagaren av Innovation Champion som delas ut av Peak Region AB. Priset instiftades efter en donation från Marianne Toftegaard-Poulsen.

Hon är en blivande trebarnsmorsa, med hund, man och hus på Frösön, men också en människa med en enorm entreprenörsanda och en tro på det nya och moderna samhället.

Tillsammans med ett gäng andra entreprenörer och kreatörer kläcktes den framgångsrika idén om konceptet Gomorron Östersund som bland annat bidrog till att Jenny vann resan till Silicon Valley. I slutet på maj 2019 var Jenny och några av Gomorrons grundare på väg mot USA.

– Jag satt hemma i soffan och fick ett mail om att jag hade vunnit ett pris med en resa. Jag visste ingenting om priset och blev ganska överraskad. Men tajmingen var så himla bra, för på Gomorron hade vi precis påbörjat konceptutvecklingen av en ganska stor satsning inom Future Of Remote Working och såg möjligheterna med en tripp till San Fransisco, berättar Jenny.

Ett möte på Nordic Innovation House var bokat på förhand med hjälp av Peaks Inkubator, men i Silicon Valley rullade bollen snabbt vidare till andra kontakter och intressanta möten.

– Vi fick till enormt massa möten under veckan vi var borta. Medan en körde hyrbilen satt de andra och styrde upp träffarna. Vi var i kontakt med allt från forskningsmiljöer, investerare, stora bolag som Apple och Cisco till startup-bolag som jobbar helt remote-baserat. Det gjorde att vi fick bra bild av läget.

För oss var det oerhört värdefullt att få spana in trenden med distansarbeten ordentligt. Nu fick vi chansen att se hur långt de har kommit med remote working, där man nog kan anta att man har kommit längst.

Att man har en annan kultur där borta kring att vilja hjälpa människor med affärsrelaterade frågor och att det finns en annan attityd kring spontana möten och öppningar på kort varsel, är några viktiga insikter som Jenny fick med sig hem från resan.

– Jag slogs verkligen av att alla tog sig tid till oss. De har uppenbart ett annat sätt att förhålla sig till sin kalender. Man öppnar dörrar och skickar vidare kontakter, och tar möten på kort varsel. En annan sak är hur de stora företagen tar till sig förändringar kring remote working kontra små bolag. Det visar sig att det oftast är startup-bolagen som sitter på kunskapen eftersom de inte har så många alternativ när det gäller att anställa på plats och måste testa sig fram. Det blev tydligt att remote-baserade start-ups jobbar enormt effektivt, vilket är en mycket värdefull insikt.

Ett av forskningsinstituten som Jenny och de andra fick kontakt med under resan till Silicon Valley, Institute for the future, har nu ingått i ett samarbete och är med som part i satsningen ”Future of Remote Working”. Andra bolag som de träffade under resan har också visat stort intresse för projektet och det förs nu aktiv dialog kring fortsatta samarbeten.

Sedan resan gick av stapeln har Gomorron också nominerats till platsmarknadsföringspriset Placebrander of the Year för arbetet bakom jobb- och livsstilsresekonceptet Jämtland Calling som de lanserade i vintras.

På sista frågan vad hon tror kan karaktärisera en kommande entreprenör svarar Jenny;

– Jag vet att det finns väldigt många med entreprenörsanda i Jämtland som skulle kunna nå långt med rätt kontakter och nätverk. Det behövs samarbeten och en vilja att driva något framåt. I Jämtland är entreprenörsandan stor och mycket bred och här finns rum att tänka utanför ramarna. Min känsla är att vi är mer samhällsorienterade än produktorienterade i våra innovationer vilket är lite unikt. Det viktigaste vi kan göra tillsammans är att bygga en öppen och tillåtande kultur som ger plats för innovationer, idéer och nya sätt att tänka på. Kulturen är viktigare än strategierna.

TEXT: MARLENE MAGNUSSEN
BILD: MARLENE MAGNUSSEN

DESTINATIONSUTVECKLING 2.0 – GEZTIO UTVECKLAR UPPLEVELSER MED DATA

Destinationsutveckling 2.0

GEZTIO UTVECKLAR UPPLEVELSER MED DATA

DESTINATIONSUTVECKLING 2.0 – GEZTIO UTVECKLAR UPPLEVELSER MED DATA

Kunskapsföretaget Geztio kartlägger kundens eventupplevelse och ger destinationen värdefull data i realtid. Utöver att öka lönsamheten för alla inblandade aktörer får gästen en bättre upplevelse på köpet.

Besökte du Alpina VM i Åre 2019? Eller hängde på läktaren i Östersund och skrek dig hes när Hanna Öberg åkte hem guldet i damernas 15 km i Skidskytte VM? Gissningsvis använde du då Geztios app där all information om eventet var samlad. Kanske köpte du din entrébiljett via appen för att på väg till tävlingen få information om vilken parkering som hade plats ledig. När du blev hungrig kunde du betala lunchen via appen för att sedan läsa det allra senaste om Sveriges framgångar och morgondagens tävlingar.

Det finurliga med Geztio är ett effektivt nyttjande av besökarens digitala fotspår. Alla aktiviteter samlas i en databas, tvättas rena från personlig information för att sedan i realtid levereras tillbaka till destinationen och de företag som abonnerar på tjänsten. Med ny kunskap om gästen kan destinationen agera snabbt och anpassa erbjudanden och därmed öka lönsamheten – och upplevelsen för besökaren.

– Nöjda gäster återvänder vilket ökar tillväxten och utvecklar destinationen. Och jag är övertygad om att enda vägen dit är kunskap om gästen, säger Lars-Börje ”Bulan” Eriksson, vd och grundare av Geztio.

Kommersialisering av forskningsresultat

Geztio är resultatet av mötet mellan en driven entreprenör och ett gäng forskare på ETOUR vid Mittuniversitetet i Östersund. Bulan hade efter en framgångsrik alpin karriär (1988 bärgade han ett brons i Super G i Calgary och blev Sveriges förste OS-medaljör i en fartgren) etablerat Åre Agentur i Åre för att 2008 bli vd för Åre Destination. Som vd för destinationsbolaget kom han i kontakt med Sveriges ledande turismforskningscentrum ETOUR och ett pågående forskningsprojekt. Maria Lexhagen, docent och universitetslektor vid ETOUR, var en av de forskare som då arbetade med Åre-projektet:

– Tidigare hade det inte funnits effektiva och smarta digitala verktyg för att ta reda på vem gästen på en destination är, vad hen tycker eller gör. Vi hakade på turisternas digitalisering och samlade in data från mängder av källor för att på så sätt leverera kundbaserad kunskap till företag och organisationer, förklarar hon.

Med flera stora evenemang i regionen såg Bulan möjligheten att affärsutveckla den prototyp som forskarna vid ETOUR tagit fram och Geztio var ett faktum.

– Genom Inkubatorn fick jag möjlighet att starta bolaget. Där fanns det finansiering, kunskap och nätverk som stöttade kommersialisering av forskning och entreprenörer som jag, berättar Bulan.

Bakom de tjänster som Geztios erbjuder ligger ett avancerat informationsbaserat och leverantörsorienterat digitalt system som stödjer beslutsfattande för destinationer och dess företag. Maria lyfter fram samarbetet mellan näringslivet och akademin som en framgångsfaktor.

– Lika lite som en enskild aktör har kunskap, tid och resurser att starta från noll med att utveckla en ny innovativ produkt, lika lite har forskningen utrymme och kunskap att ägna sig åt kommersialisering av sina forskningsresultat. Med Geztio har forskningsresultaten omvandlats till kundnytta.

Halleluja moment

Geztios analysplattform fungerar som en prenumerationstjänst med olika prisnivåer och riktar sig till evenemang, turistföretag, kommuner och destinationer i hela världen. Totalt sett är norden en marknad som årligen möter omkring 50 miljoner gäster. Appens affärsmodell är omsättningsbaserad och Geztio får en liten del av intäkterna som skapas genom appen. De företag, event och destinationer som använder sig av tjänsten väljer själva hur mycket data de vill utvinna vilket gör det möjligt även för ett mindre företag att vara en del av kunskapsplattformen. Storheten ligger i att Geztio samlar kunskap om en hel destination eller event i ett enda system, menar Bulan.

– Den information som gästen lämnar ifrån sig vid hotellbesöket kan vara betydelsefull för en restaurang på orten och vice versa. Med ett större informationsunderlag ökar möjligheten att till exempel spetsa sin marknadsföring.

En bonuseffekt är att alla aktörer nu får möjlighet att dela samma bild av destinationen baserad på korrekt data, inte på vad någon tror eller tycker.

– Det var lite av ett halleluja moment när jag insåg att delad kunskap i realtid kan få en destination att samverka mycket mer effektivt, säger Bulan och skrattar.

I februari är det dags för SkiTour 2020, en längskidtävling under sex dagar på fem olika arenor över gränsen mellan två länder, Sverige och Norge. Vem som står bakom appen med program, betallösning och evenemangsanalys? Geztio förstås. Och Bulan är nöjd.

– Det är ju det här vi vill. Bidra till hållbar samhällsutveckling genom att stödja lokal evenemangs- och destinationsutveckling.

Milstolpar

2008: Utveckling av forskningsmiljön ETOUR vid Mittuniversitetet i Östersund ingår i VINNVÄX-ansökan Peak of Tech Adventure (senare Peak Innovation).

2008-2013: Forskare på ETOUR samarbetar i två forskningsprojekt tillsammans med Åre Destination, Skistar Åre, Holiday Club, Tott Hotell samt Copperhill Mountain Lodge. Projekten resulterar i en prototyp av ett ledningssystem för destinationens intressenter kallat DMIS – Destination Management Information System.

2013: Lars-Börje ”Bulan” Eriksson kommersialiserar prototypen tillsammans med forskarna. Kontakt med MIUNs innovationskontor, ansöker om verifieringsmedel för att göra marknadsundersökningar, kostnadsanalyser samt utveckling av affärsmodeller.

2015: Peak Innovation medfinansierar ETOURs forskningsprojekt Kunskapsdestinationen/Destination Innovation Lab och Geztio grundas. Kontakt med Inkubatorn på Peak Region Science Park som hjälper till med coaching, utveckling av aktieägaravtal, kontakter med investerare, ansökan till innovationsprogram samt med att söka lån och bidrag.

2016: Geztio tar in 1,5 miljoner kr från Tillväxtkassan i Trångsviken, Almi Invest och MIUN Venture samt får motsvarande såddfinansieringslån genom Region Jämtland Härjedalen. Forskarna fortsätter utvecklingen av prototypen genom ett forskningsprojekt tillsammans med Region Halland.

2017: Geztio BI, bolagets första produkt, släpps och de första kunderna tecknar avtal.

2018: Bolaget tecknar avtal med alpina VM i Åre 2019 samt Skidskytte VM i Östersund 2019.

2019: De officiella VM-apparna levereras framgångsrikt vilket öppnar upp för nya kunder inom evenemangsbranschen i Sverige. Geztio skriver tre nya avtal – Ski Tour 2020, Åhus Beach samt Destination Östersund.

TEXT: JANNA THALÉN
BILD: GÖRAN STRAND / GEZTIO

INNOVATE OR DIE

Lasse Lindqvist, tidigare processledare Peak Innovation

INNOVATE OR DIE

Det är en uppkäftig devis som cykelbolaget Specialized har… ”Innovate or die”. Men utifrån mina erfarenheter som tidigare processledare för Peak Innovation så ligger det mycket sanning i uttrycket. Och då menar jag i alla regioners strävan att skapa tillväxt i den hårda konkurrensen som råder idag. Det finns idag över 100 000 kommuner, landsting och regioner i Europa och nästa alla tycker att deras region är Guds gåva till mänskligheten. Eller åtminstone världsunika och med fantastiska utvecklings- och tillväxtmöjligheter. Men…den kraftiga urbaniseringen och centraliseringen har resulterat i att det nästan uteslutande är i storstadsregionerna som tillväxten sker. Att man i regioner gemensamt kraftsamlar och söker skapa tillväxt genom att bygga innovationssystem har blivit ett sätt att försöka bryta den trenden.

Metoden bygger på Triple-Helix, där man strävar efter samverkan mellan näringsliv, offentlighet och universitet. Allt för att enas om prioriteringar och satsningar på det som kan utveckla regionen till en ledande internationell position.

Peak Innovation är ett sådant regionalt initiativ som startade 2008 efter att man vunnit en långsiktig nationell finansiering från statliga Vinnova. Visionen är att Jämtlandsregionen ska vara en världsledande miljö för forskning och affärsutveckling inom turism, sport och friluftsliv. Tanken är att strategiskt besluta om vilka styrkeområden där vi har störst potential eller möjlighet att bli världsledande inom. Och skapa kluster enligt det slitna exemplet Silicon Valley. Där det prioriterade området blir lokomotiv även för andra branscher och geografiska områden i regionen. Arbetssättet bygger på samverkan mellan forskning och företag för att utveckla och skapa nya företag, kommersialisera forskningsresultat, attrahera risk- och utvecklingskapital samt förstärka regionens varumärke.

Åren med Peak Innovation har varit spännande och lärorika samt innehållit sina ”ups and downs”, vilket kännetecknar de flesta innovationssystems olika utmaningar och utvecklingsfaser. Enligt forskningen är en viktig framgångsfaktor att man har ett starkt regionalt ledarskap för att kunna stå för de prioriteringar som då måste göras. Det går inte att jobba efter ”låt tusen blommor blomma” om man vill bli världsledande inom ett område. Smart Specialisering, är ett kärnbegrepp inom detta och då blir det alltid geografiska områden, branscher och organisationer som känner sig bortprioriterade. Och personer. Dessutom är detta arbete en lång process som kräver uthållighet.

Arbetet med Peaks första år var intensiva och spännande. Vi gick igenom många av de faser som liknande initiativ i andra delar av världen erfarit. I vårt fall kan i efterhand konstateras en alltför otålig processledning, ett mycket svagt ledarskap på Mittuniversitet, offentlighetens oförmåga att prioritera samt resurssvagheten hos branschens företag inom turism, sport och friluftsliv.

Men detta är nu historia och många resultat från de första åren kan redovisas där Peak varit delaktiga; Bildandet av Mid Sweden Science Park (numera Peak Region), Åre Business Forum, Destination Östersund, Nationellt Vintersportcentrum i Åre, Svenska Skidförbundets etablering i Åre, Peak Innovation Award, stöttat start up-företag såsom Marsblade, Isotimber mm.

Sen dess har mycket hänt med Peaks arbete i regionen. Mycket bra och innovativt har gjorts för att vi ska bli världsledande inom turism, sport och friluftsliv. Jag ser att vi i regionen har gjort stora framsteg i sättet att driva innovationssystem. Det är bl a tack vare de lärdomar vi fått genom satsningen på initiativet Peak Innovation.

Så med fortsatta prioriteringar och ett starkt ledarskap så är framtiden inte svår, den är vår.

Lasse Lindqvist, tidigare processledare Peak Region AB

”Det går inte att jobba efter ’låt tusen blommor blomma’ om man vill bli världsledande inom ett område”

BERÄTTELSEN OM VÅRA MÄSTARE HANDLAR OM MOD OCH ENTREPRENÖRSKAP

Micke Jonsson, vd Peak Region AB:

FRAMTIDEN FINNS INTE I ETT MAGISKT PROVRÖR

BERÄTTELSEN OM VÅRA MÄSTARE HANDLAR OM MOD OCH ENTREPRENÖRSKAP

När jag var liten fanns en tecknad serie som hette Professor Balthazar. Balthazar var en uppfinnare som hjälpte världen att hitta finurliga lösningar på alla tänkbara problem. Han hade en universalmaskin som skapade geniala uppfinningar, behändigt levererade i ett provrör. Magisk vätska hälldes ut och vips var problemet löst!

Kanske väckte Professor Balthazar en dröm att lösa de stora gåtorna för några av oss? Eller väcktes drömmen genom de verkliga problemlösarna runtom i världen? Det är dessa ”riktiga” människor som vi på Peak Region har i uppgift att stödja och premiera. Det är människor utrustade med mod, uthållighet, förmåga att hantera motgångar – och som ofta har en istadig vinnarmentalitet. Kort och gott, det handlar om människor med ett extra driv. Vi brukar kalla dem entreprenörer, de som får idéer att bli verklighet.

Peak Region uppmärksammar dessa människor genom vårt pris Innovation Champion som på Guldgalan 2019 delas ut för andra gången. Med priset vill vi hylla dem som har egenskaper och beteenden som skapar en bättre framtid i regionen. Berättelsen om våra mästare handlar om mod och entreprenörskap. I år gav vi priset till alla våra nominerade – Kjell Lundberg och Johanna Ojala, Monica & Stig Engström, Fia Gulliksson och Marie Holm Sherman. De har samtliga det beteende som en innovativ mästare har.

Och vi vill lyfta fler framgångar och visa att det går. Det gör vi även här genom att publicera våra Peak Stories. Här berättar vi om människorna bakom de satsningar som sker i vår region kopplat till innovation, utveckling och förnyelse. Det som skapar nya värden i samarbete med andra och säkerställer en hållbar framtid i Jämtland och ökar attraktionskraften.

Många har uppfattningen att innovation är en uppfinning eller en idé som ingen annan har haft tidigare. Man drömmer om den perfekta appen som alla i hela världen kommer att använda och så blir man stenrik på kuppen. Men riktigt så enkelt är det inte. Det handlar om att skapa möjligheter. Och det gör vi här på Peak Region genom att vara en hubb där offentlig sektor, näringsliv och akademi möts för att driva innovationskraften i regionen och stötta det där entreprenörskapet med pannben.

Dom behövs, för någon Professor Balthazar lär inte dyka upp och rädda världen åt oss…

Micke Jonsson, vd Peak Region AB

”Berättelsen om våra mästare handlar om mod och entreprenörskap”

JÄMTLAND – VÄRLDSLEDANDE ARENA FÖR VINTERPARASPORT

JÄMTLAND - VÄRLDSLEDANDE ARENA FÖR VINTERPARASPORT

JÄMTLAND – VÄRLDSLEDANDE ARENA FÖR VINTERPARASPORT

Erfarenheten av att rodda stora evenemang och smart byggda arenor var avgörande när Östersund och Åre fick frågan om att arrangera ett av världens största idrottsevenemang – Special Olympics World Winter Games. Den 5 februari 2021 är det dags för invigning med över 2000 atleter med intellektuell funktionsnedsättning på plats – och med den olympiska elden brinnande.

– Det är fantastiskt roligt att det intensiva arbete som lagts ner på att visa att vi är en region för vinterparasport har gett resultat, säger Karin Riddar, verksamhetsutvecklare hos Parasport Sverige.

Redan nu pågår förberedelserna inför Special Olympics World Winter Games för fullt. Det gör det även för Special Olympics Sweden Invitational Games 2020 då evenemanget ska genomföras i mindre skala för att testa arenor och tävlingsupplägg. Allt måste klaffa när världens blickar vänds mot Östersund och Åre. Karin låter entusiastisk när hon beskriver engagemanget från näringsliv, kommuner och idrottsföreningar.

– Hotellen har gjort investeringar, de bygger om, anpassar rum och andra utrymmen. Transporter och anläggningar förbättras. Det händer saker i hela kedjan. Känslan är att man vill göra det här, istället för att det är ett måste.

Arena för parahockey

Östersund har haft en hög ambitionsnivå redan från början, menar Karin. De förstod tidigt att evenemang kan driva samhällsutvecklingen och Östersund Arena är ett bra exempel.

– Den är mycket större än vad som krävs för kommuninvånarnas behov och byggdes för att kunna ta emot parahockey. Och på köpet fick vi en arena som fungerar utmärkt för stående hockey, förklarar hon.

Det finns få orter i världen som kan arrangera vinterparasport. Därför vände sig Internationella paralympiska kommittén till Östersund. Efter många väl genomförda internationella tävlingar i parahockey räknas nu Östersund Arena till en av världens främsta parahockeyarenor.

– Alla dessa tävlingar lägger vi under relativ lågsäsong. Företagare och andra aktörer har fått konkreta exempel på hur ett evenemang kan vara motor för regionen och det ger såklart mersmak, säger Karin.

Peak Innovation-projekt

Tidigare var intresset ganska svalt för parasport, men 2016 beslöt styrelsen för Parasport Sverige att förlägga satsningen på vinterparasport till Jämtland Härjedalen. Karin anställdes av Peak Innovation för att få fart på parasportutvecklingen i regionen.

– Peak Innovation tog rollen som koordinator och möjliggjorde därmed för andra att agera. Regionens aktörer vaknade till liv och förstod att de måste samverka. Som bonus omnämns nu alltid Östersund i alla sammanhang där vinterparasport diskuteras, säger Karin.

Nästa steg blev att ”låsa fast” IPC, som Karin uttrycker det, i ett avtal där ett antal parasportprojekt planeras i regionen och som kröns med VM i fem av de sex paralympiska vinteridrotterna 2023.

– Med en långtidskalender vet vi vilka tävlingar som kommer att arrangeras här, vilket gör det tryggare för näringsliv och kommuner att våga investera och satsa på infrastruktur.

Nästa steg - Jemtland Innebandy

Den långsiktiga förhoppningen är att få fler aktörer att engagera sig och ta fram egna erbjudanden, som till exempel Jemtland Innebandy som vill starta upp en parasektion, oberoende av Parasport Sverige.

– Ytterst handlar det om att öka kunskapen och ändra attityder. När vi förstår att vi alla är lika olika har vi kommit långt. Och det som är nödvändigt för några få är ofta bra för alla. Det lönar sig helt enkelt att vara inkluderande, avslutar Karin.

Hallå där Nicki Eby, vd för Clarion Hotel Grand Östersund, varför är Special Olympics viktigt för regionen?

– Special Olympics betyder otroligt mycket för Östersund, Jämtland och Sverige. Tävlingen handlar om mångfald och inkludering för en växande målgrupp som är helt ny för oss: människor med intellektuell funktionsvariation. Vårt värdskap och bemötande blir avgörande om evenemanget blir en succé eller inte. Tar vi hand om de tävlande och tillresta på rätt sätt under Special Olympics och övriga parasporttävlingar kommer de att komma tillbaka för träningsläger, semestrar och tävlingar. Långsiktigt kommer parasporten att ge stora positiva turistekonomiska effekter i hela Jämtland där inte bara hotellen utan även handeln och övriga näringslivet kommer att gynnas. Förutom dessa effekter vet vi också att vi lyfter en målgrupp där ohälsotalen är otroligt höga.

Om tävlingen

Special Olympics World Games är världens största breddidrottstävling för atleter med intellektuell funktionsnedsättning. Evenemanget arrangeras vartannat år och växlar mellan sommar- och vinteridrotter. 2021 hålls evenemanget i Östersund och Åre 2-12 februari.

Sju idrottsgrenar:
Alpin skidåkning
Längdskidor
Snöskolöpning
Konståkning
Snowboard
Speed skating
Innebandy

Antal involverade:
105 nationer
2 000 aktiva
3 000 anhöriga
2 500 volontärer

Effekt och resultat:
95 000 gästnätter
Träningsturism

Så här har samarbetet med Peak Region sett ut

Peak Regions innovationsmiljö initierade regionens parasportutveckling genom att 2014 driva satsningen Sweden for all, som syftade till att stärka Sveriges parasportmöjligheter från ett brett angreppssätt inom områden som folkhälsa, turism, utrustning och social gemenskap. Under 2016 deltog Peak Innovation i planering och finansiering av workshopen Para Athletes Pathway tillsammans med bland annat Sveriges Paralympiska kommitté och IPC (Internationella Paralympiska Kommitté). Detta resulterade i ”The Östersund Declaration” – den paralympiska vinteridrottens framtid. Peak Innovation koordinerade under 2017 utvecklingen av regionens förutsättningar för vinterparasportevenemang. Tillsammans med landshövdingen arrangerades samma år eventet ”Uppstartsmöte Jämtland – en internationell nod för vinterparasport”, där koordineringsarbetet lämnades över till en arbetsgrupp bestående av bland annat Parasport Sverige och Parasport Jämtland/Härjedalen.

TEXT: JANNA THALÉN
BILD: SPECIAL OLYMPICS SVERIGE / SUSANNE KVARNLÖF

FRÅN SPILL TILL RESURS

Högen med överblivet textilspill hos Woolpower växte och allt mer ull kördes till förbränning. Det gick helt emot företagets hållbarhetsmål. Men tack vare studenten Kajsa Nilssons innovativa kreativitet omvandlades spillet till en ny produkt.

Kajsa Nilsson är den före detta studenten från Sportstech Research Centre på Mittuniversitetet som gick från idé till handling. Efter ett möte med Pål Dufva från Woolpower på ISPO-mässan i München, väcktes intresset för hur man kan tillverka ett nytt material av överblivet spill från produktionen.

– När jag började undersöka vad man kunde göra av resterna kom jag att tänka på hur man förr i tiden inte hade råd att slänga material. Då fanns det folk som reste runt och samlade textilt spill för sedan att göra filt av det. Och på det sättet så föddes själva idén till filtmaterialet som senare skulle bli till en ullsula, säger Kajsa Nilsson.

Kajsas examensarbete på Woolpower ägnades åt att ta reda på om materialet ens gick att filta. Ett av problemen med filtningstekniken var att det stickade materialet redan hade behandlats för att undvika just att det filtades i tvätt. Då ställde sig Kajsa hemma i köket och började laborera med filtningsmetoder.

– När jag hade testat och sett att det fungerade att filta gjorde jag en superful och mjuk prototyp som en del av mitt avslutande exjobb, skrattar Kajsa.

En hemmatovad sula från kök till riktig produktion

I samråd med Pål Dufva kom de fram till att en sula skulle passa Woolpowers övriga sortiment och nu gällde det att ta testerna från köket till industrin. Efter examensarbetet fick Kajsa en projektanställning på Woolpower för att jobba vidare med produkten.

– Nu började utvecklingsarbetet på riktigt. Vilka möjligheter finns? Vilka håller på med sånt här? Många företag som vi kontaktade hade minimikvantiteter, som var alldeles för stora för oss att hantera på testbasis. Vi skulle behöva samla upp spillmaterial i alldeles för lång tid bara för att se om ullsulan ens kunde bli verklighet, säger Kajsa Nilsson.

Av den första försändelsen med material fick de tillbaka lite olika lösningar på själva filtningen. Det var olika tjocklekar och syntetblandningar för att stadga materialet som de sen fick stansa i och laborera med hemma för att hitta bästa möjliga kvalitét.

– Produkten är inte på något sätt avancerad, men det blir mycket småfix. Och man inser hur mycket arbete som egentligen ligger bakom varje steg i processen med att ta fram något nytt. När man jobbar utifrån ett hållbart perspektiv är kvaliteten på produkten oerhört viktig. Det innebär att allt måste testas noga. Sulorna stoppas in i en maskin som rullar, gnider och slår på materialet. Sedan måste det utvärderas och ändras tills man får ett acceptabelt resultat.

Woolpower och drömmen om 100% hållbarhet

Historien om Woolpowers hållbarhetstänk gör det lättare att förstå varför produkterna ser ut som de gör. Plaggen har samma färg sedan decennier. Ullsulan är mer praktisk än snygg och förpackningen är ett enkelt kuvert för att göra transporten mer miljövänlig. Linus Flodin, VD på Woolpower, tycker att hållbarhet är den viktigaste frågan vad gäller både produktion och konsumtion:

– Vi hade kunnat anställa 40 sömmerskor utomlands istället för en sömmerska i Östersund. Men för oss är hållbarhet ett begrepp som omfattar hela verksamheten från material och produktion till måendet hos de anställda. Frågan om textilt spill är jätteviktig, och också hur produkterna tillverkas utifrån vår vision om hållbarhet. Du som kund ska veta att de som producerar produkten du håller i din hand, har det på ett sätt som du skulle vilja ha det själv, säger Woolpowers VD, Linus Flodin.

Det har blivit allt större fokus på klädindustrins klimatpåverkan och medvetenheten inom branschen har också ökat. Men det är inte enda anledningen till att Woolpower gjort ett aktivt val att tillverka sina produkter i Sverige:

– Vi gör produkter som håller. Folk hör av sig och berättar att de har haft ett specifikt plagg i över 25 år. Det om något är en succéhistoria, men vi vill ju att den historien ska fortsätta. Då är det också viktigt att vi alla är medvetna konsumenter och att vi är beredda att tänka om.

I detta ligger också vår utmaning för framtiden, avslutar Linus.

Så här har samarbetet med Peak Region sett ut:

Woolpower har på flera sätt samarbetat med Peak Regions och Mittuniversitetets innovationsmiljöer. I utvecklingen av ullsulan finansierades en förstudie av Peak Innovation och Peak Regions inkubator. Sulan tilldelades även Peak Innovation Award på Guldgalan 2014. Peak Innovation medverkade vidare tillsammans med Woolpower i ett forsknings- och utvecklingsprojekt för att lösa flamsäkerhet i underställ av ull där Woolpower också jobbade med materialtester i textillabbet på Sports Tech Research Centre, Mittuniversitetet. Projektet och labbtesterna lade grunden till en order till försvarsmakten värd ca 40 miljoner kronor och 40 nyanställningar.

TEXT: MARLENE MAGNUSSEN
BILD: MARLENE MAGNUSSEN/WOOLPOWER

”EN JÄKLA KÄNSLA FÖR SNÖ – DET ÄR VIKTIGT!”

Latti Östlund, Vålådalen:

"EN JÄKLA KÄNSLA FÖR SNÖ - DET ÄR VIKTIGT!"

”EN JÄKLA KÄNSLA FÖR SNÖ – DET ÄR VIKTIGT!”

Vålådalens Fjällstation kan inte bara stoltsera med en lång idrottshistoria och skidspår i världsklass – nu är den även en viktig testplats för svensk-norsk snöforskning. Arenachefen Latti Östlund är mannen vars känsla för snö efterfrågas i hela Europa och som nu bidrar till att driva Vålådalens och branschens snökunskap framåt.

”Varning för Latti” säger skylten en bit från ingången vid Vålådalens Fjällstation. Latti Östlund är uppvuxen i Vålådalen och har jobbat för fjällstationen i nästan 40 år.

– De som känner mig vet att jag är lite halvgrinig ibland, förklarar Latti, nu Arenachef på anläggningen.

Föregående bild

Nästa bild

Motions- och elitspår i världsklass

Men när han glider fram bland de skidåkande gästerna är han egentligen allt annat än grinig. Några veckors hårt arbete dag som natt har resulterat i ett toppklassigt skidspår på tre kilometer. Under höstlovsveckan lockar spåret skidåkare på både motionärs- och elitnivå. Förra året gick Latti med på att öppna spåret två dagar tidigare för landslaget, men i år höll han hårdare på det planerade öppningsdatumet. Datumet samstämde inte med landslagets schema, vilket resulterade att de åkte till Idre istället.

– Jag svarade att det inte stämde i mitt schema heller, skrattar Latti. Men vi hade utvecklingslandslaget här, samt förstås lite olika landslagsåkare emellanåt.

Han poängterar att skidåkarna som är på plats nu under lovveckan är precis lika viktiga. Ryktet om kvaliteten på skidspåret går snabbt, men även om Vålådalen ofta har ett gynnsamt klimat för skidåkning är klimatförändringarna en utmaning. Sparad snö bidrar till att säkerställa en tidig säsongsöppning och beslutet om att starta snölagring togs under en påskhelg för drygt tio år sedan.

– Vi hade noll kunskap. Det kom en kompressor, pump, massa slang och grejer. Snabbt högg vi ner en skogsyta – här ska vi spruta snö. Där satt jag i fem nätter. Här går det fort när man bestämmer sig för att göra någonting.

Säkrar spårkvalitet i Ski Classics

Att spåren är bra i Vålådalen kan man inte tvivla på. Lattis expertis som pistmaskinsförare i riktigt krångliga förhållanden är välkänd i branschen, och han får då och då ställa upp med kort varsel för att säkra spårkvaliteten på olika tävlingar runtom i både Sverige och Europa – som med Ski Classics-tävlingarna:

– Det kommer ett telefonsamtal, sedan ett pling ”här är din flygbiljett och hyrbil”. Sedan är det bara att åka iväg. Det är en häftig upplevelse att få komma ut, men det innebär ju ofta att jag tar någon annans jobb. En del är positiva, men vissa kan vara lite förgrymmade. Oftast kommer de och tackar sedan innan jag sticker.

Peak Regions snöprojekt

Latti är mestadels självlärd. Det han lärt sig externt kommer mest från erfarenhetsutbyten med andra skidanläggningar i den ”snögrupp” som skapats via Peak Regions projekt. Han berättar om en studieresa tillsammans med representanter från andra skidanläggningar till Italien 2016, inom det dåvarande snöprojektet.

– Först var det ganska tyst i gruppen och få vågade snacka om hur man jobbade. Men när vi väl började berätta om våra erfarenheter och fadäser blev det annat.

Erfarenhetsutbytet i projektet resulterade direkt till betydelsefulla förändringar för Vålådalen. En ny plan för snölagringsplatserna och beslut kring nya investeringar kom på plats. Nu är erfarenhetsutbytet en del av vardagen – att skidanläggningarna i projektgruppen ringer varandra och frågar saker är inget han ens reflekterar över längre.

Testplats för snöforskning

Vålådalens skidanläggning har även blivit en viktig testplats för snöforskning via det nuvarande projektet SNÖRIK (Snöforskning og innovasjon over riksgrensen) som drivs av Peak Region, NTNU Senter for idrettsanlegg og teknologi och Mittuniversitetet. Senaste åren har noggranna mätningar av snölagringshögarnas avsmältning gjorts med drönare och avancerade väderstationer har installerats vid snölagret. Allt för att driva kunskapsutvecklingen kring snöhantering framåt, viket ska gynna Vålådalen likväl som branschen i stort.

– Jag har en bra ägare som låter mig experimentera, säger Latti. Det vi använder allra mest nu är mätningen av snöhögen, för att veta vilken mängd snö vi har. Då kan jag göra beräkningar på hur snön ska köras ut.

Snöforskning – och en jäkla känsla för snö!

Han framhåller gärna hur de samarbetar med snöforskningen när han träffar andra i branschen. Uppmärksamma gäster kan också märka av det nyaste tillskottet – ett pågående experiment med snösamlande staket som tagits fram av studenter på NTNU SIAT.

– Vi tänker sätta upp en stor skylt vid snöstaketen så folk förstår vad det är till.

Latti menar att engagemanget och känslan för det man håller på med är avgörande för att det ska bli bra.

– Sen har jag ju varit omgiven av duktiga skidåkare hela tiden. Suttit och käkat lunch, haft dialog för att förstå hur de vill ha det. Och en jäkla känsla för snö – det är viktigt!

Så här har samarbetet med Peak Region sett ut

Vålådalens Fjällstation har samarbetat med Peak Region inom olika snöprojekt sedan 2015. Inom projekten har anläggningen bland annat deltagit i erfarenhetsutbyten i den regionala ”snögruppen”, bestående av representanter från regionala skidanläggningar och Idrefjäll, studieresa till Alperna samt snökonferenser. Inom projektet SNÖRIK identifierar Vålådalen branschens kunskapbehov, samt fungerar som testplats för framför allt snölagring.

TEXT: LINA LIF
BILD: MARLENE MAGNUSSEN

ICEBUG – VISAR VÄGEN TILL HÅLLBARHET INOM BRANSCHEN FÖR OUTDOORSKOR

ICEBUG

Visar vägen till hållbarhet inom branschen för outdoorskor

ICEBUG – VISAR VÄGEN TILL HÅLLBARHET INOM BRANSCHEN FÖR OUTDOORSKOR

Skor som håller greppet och dessutom lämnar minimalt med fotavtryck. Icebug visar vägen för hållbar utveckling i en traditionellt smutsig skobransch.

Icebug har alltid haft viljan att bidra på ett positivt sätt till världen, men det var först runt 2015 som produktionen började bli så pass stor att de upplevde att de kunde påverka leverantörer inom hållbarhet. Tillsammans med fem andra outdoorföretag hoppade de på Peak Innovations nystartade hållbarhetsprogram för att kunna strukturera upp arbetet.

– Jag är inte så förtjust i ordet strategi, säger David Ekelund, VD på Icebug, men programmets metodik var bra för att få målbilder och en riktning framåt. Vi hade en väldigt tydlig idé från början om att hållbarhetsarbetet behöver jobbas in som en del av planer och mål – det finns liksom inte en affärsplan och en hållbarhetsplan.

Programmet fokuserade på att implementera hållbar utveckling hos företagen, vilket påverkade dem både på strategisk nivå och i den operativa vardagen. Under ett års tid arrangerades både workshops, föreläsningar och enskild coachning med metodik från bland annat Naturliga Steget. En grundläggande utgångspunkt i programmet var att ett effektivt hållbarhetsarbete är strukturerat och har stark förankring hos företagsledning och styrelse.

Världens första klimatpositiva outdoorskor

Med nya visioner och målsättningar har Icebug de senaste åren accelererat sitt hållbarhetsarbete till branschledande nivå inom outdoor footwear. De har bland annat jobbat igenom alla produkter och bytt ut material och processer, ställt högre krav på sina leverantörer och skapat den egna hållbarhetsmärkningen A better choice. I februari 2019 nådde företaget milstolpen att bli världens första klimatpositiva tillverkare av outdoorskor, en målsättning som egentligen var satt till 2020.

– Målet att bli klimatpositivt var viktigt för att röra oss snabbare, det skapade en helt annan sense of urgency i hela företaget, menar David. Hållbarhet är annars massor av hårt jobb som går ganska långsamt, exempelvis är det två års omloppstid för att byta till bättre material. Vi kände att vi behövde göra ett riktigt åtagande och gå ut med det, för att säkra att hålla oss själva ansvariga.

För att bli klimatpositivt följer Icebug FN:s initiativ Climate Neutral Now. Initiativet handlar om att mäta och minska sina utsläpp, samt klimatkompensera de utsläpp som inte kan undvikas. Deltagarna åtar sig även att rapportera sitt arbete offentligt för att skapa transparens.

Obekväm pådrivare i branschen

Många utmaningar kvarstår fortfarande. Icebug har till exempel satt som mål att femtio procent av energin i de fabriker de använder sig av ska vara förnybar år 2020. Att minska produkternas avtryck utan att kompromissa med slitstyrka och funktion är en ständig utmaning – särskilt eftersom en stor del av materialen i outdoorskor är oljebaserade, samtidigt som det saknas en storskalig lösning för återvinning och materialhantering för uttjänta skor. För att nå effekter krävs samarbeten och David berättar att en viktig mission för dem är att vara en pådrivare för att få fler varumärken att ställa och nå en mer hållbar industri.

– Vi pendlar mellan att piska på och vara lite ”bad boys” inom hållbarhet, till att söka samarbeten och göra det på ett så inbjudande och inspirerande sätt som möjligt. Vi jobbar med att mobilisera fler företag att ta samma Climate Neutral Now-pledge. Nu när vi gjort resan mot att bli klimatpositiva gör vi det till vår uppgift att dela hemligheten kring hur vi gjorde så att andra också vågar ta klivet.

TEXT: LINA LIF
BILD: ICEBUG

ÅRETANDLÄKARNA – NY UPPSTICKARE UTMANAR MED MILJÖTÄNK OCH DESIGN

ÅRETANDLÄKARNA

Ny uppstickare utmanar med miljötänk och design

ÅRETANDLÄKARNA – NY UPPSTICKARE UTMANAR MED MILJÖTÄNK OCH DESIGN

CISSI OCH ADAM KÖGEL ERMESKOG är tandläkarparet som tagit fram Sveriges första miljömärkta fluorsköljmedel. De hade under många år rekommenderat sina patienter att skölja tänderna med fluor, men ofta mötts av reaktionen att det är ”för starkt” och ”smakar inte bra”. Så de bestämde sig för att ta fram en helt egen produkt. Men det var bara början.

När Cissi och Adam var klara med sina tandläkarutbildningar på Karolinska Institutet -98 flyttade de först till England. Där jobbade de både på privata kliniker och motsvarande den svenska Folktandvården.

– I England har de inte satsat på förebyggande tandvård på samma sätt som hemma och vi såg tydligt vikten av att motverka karies genom fluorbehandling. När vi sedan flyttade tillbaka till Sverige tog vi över kliniken i Åre. Då kände vi att det här är vår mission, att förbättra tandhälsan genom förebyggande, ärlig tandvård.

Miljömärkning

Paret, som ursprungligen kommer från Stockholm, sökte sig till Åre eftersom man redan hade en stuga här och trivdes bra med den rena luften, naturen och fjället. Några år senare, i mötet med patienterna, började idén om en mildare, miljömärkt fluorskölj ta form. Men det var inte förrän 2016, då de fick kontakt med innovations-coachen Jan Stala, som allt satte fart.

– Vi hade regelbunden kontakt och han hjälpte oss att arbeta mer strukturerat med produktutveckling och hur vi skulle tänka kring marknadsföring. Vi hittade Föllinge hälsoprodukter här i Jämtland, där vi kunde blanda fina råvaror, ta prover och göra labbtester. Det är en liten, trevlig fabrik och det är där vi tillverkar vår produkt idag. Att få den miljömärkt har varit en lång process. Men nu är det klart och vi väntar bara på de nya etiketterna.

Namn och konceptutveckling

Genom projektet Innovation Champions och dess nätverk fick de även råd och stöttning av en marknadsföringsbyrå med miljöfokus. Produkten gick till en början under namnet f-rinse. Det visade sig inte fungera så bra. Nu har man landat i namnet Åretandläkarnas milda fluorskölj.

– Byrån rådde oss att använda Åre i namnet. Det är ett starkt varumärke i sig och det är dessutom lite trendigt, även utomlands, med Å, Ä och Ö. Så nu kör vi på det och för varje ny produkt byter vi bara ut själva produktordet.

Den första idén har också utvecklats till ett helt koncept runt tandhygien. Idag finns planer på att ta fram en serie miljömärkta produkter i samma segment, med snygga, designade förpackningar. Till exempel tandkräm, en annan antiinflammatorisk munskölj, tandborstar etc.

– Vi lägger mycket tid på hudvård och köper gärna flera produkter som kompletterar varandra. Som också är snygga att ställa på hyllan. Här tänker vi att det ska kännas schysst att ta hand om sina tänder på samma sätt och skapa en daglig rutin även för det.

"Med en passion för förebyggande tandvård och genom att lyssna på sina patienter har Cissi och Adam tagit fram en unik produkt som får fler att ta hand om sina tänder på ett bättre sätt. Detta skapar inte bara ett spännande nytt företag med stor potential, utan genom sitt miljötänk minimerar dom kemikalieanvändandet som i längden bidrar till en stor samhällsnytta. Med vårt erbjudande runt expertkompetenser inom bl.a. marknadsföring, försäljning, ICT, internationalisering och i kombination våra kontaktnät för både kunder och kapital, kan vi hjälpa till att accelerera Åre munvårdsprodukter till att snabbare lyckas och nå en marknad."

Jan Stala

Projektledare Peak Region AB

Lansering och sälj

Cissi berättar att planen för att nå ut bredare med sin första produkt är att börja i Åre.

Här finns stor potential med många människor som rör sig i området. Det kan vara allt från att dela ut varuprover till att komma in på hotellen. Andra tänkbara kanaler är grossister för tandläkarmaterial eller via nätet på Apotea.se.

– Som tandläkare är det en utmaning att lära sig sälja. Vi är bra på det vi gör och behöver hjälp både med sälj och marknadsföring. Här hoppas vi att projektet kan fortsätta att stöttning kring detta. Vi kommer även att behöva investerare för att snabba upp tillverkning och möta en eventuell efterfrågan, men också vidareutveckla vårt koncept, konstaterar Cissi.

TEXT: HELENA BREDBERG
BILD: GÖSTA FRIES