ReDriv – Hållbarhetsverktyget

Hållbarhetsverktyget - framgångsrikt omställningsprojekt siktar på att spridas nationellt

Det pågår just nu många olika projekt för att underlätta grön omställning i Sverige och många handlar om våra transporter. Ett av dessa projekt är Hållbarhetsverktyget, som Göteborgsregionen utvecklat med finansiering från Energimyndigheten i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Sedan en tid tillbaka är även Västra Götalandsregionen (VGR) medfinansiärer i pågående utveckling.  

 

Emmy Nicander, projektledare för Hållbarhetsverktyget, berättar mer om syftet med det digitala verktyget;  

 

– Vi såg ett behov av att ha mer handfasta verktyg för att synliggöra klimatpåverkan från nya bebyggelseområden med bostäder och mindre verksamheter. Hållbarhetsverktyget synliggör klimateffekter från planerad bebyggelse, och underlättar jämförelser mellan olika tänkta lokaliseringar eller bebyggelsestrukturer. Verktyget vänder sig främst till de som ser över olika lokaliseringar i en översiktsplan men har visat sig vara ett bra verktyg även i arbetet med en fördjupad översiktsplan eller i detaljplaneskedet.  

 

De stora fördelarna med Hållbarhetsverktyget är att det är enkelt att få fram en snabb visualisering av klimatpåverkan från en tänkt bebyggelseetablering. Ju mer information användaren har desto bättre blir resultatet, men det är också möjligt att göra schablonberäkningar, då det finns schablonvärden i verktyget.  

 

Användarperspektiv hela vägen  

– Responsen har varit bra hittills, säger Emmy Nicander, troligen för att vi har haft med oss användarperspektivet hela vägen. Vi har jobbat med samskapandemetoder för att anpassa verktyget utifrån hur man vill använda det och vilken info man har med sig in i olika skeden av planeringsprocessen. Vi har också jobbat med prototyper för tidig testning.  

 

Det stora värdet med verktyget är det snabbt ger en överblick och möjlighet till att jämföra olika alternativ för lokalisering.  

Något som blir extra tydligt med hjälp av Hållbarhetsverktyget är färdmedelsfördelningen och bränsleutsläpp ur livscykelperspektiv, samt att det just nu utvecklas en funktion för att bättre stötta utbyggnaden av ladd- och drivmedelsinfrastruktur. Till exempel genom att synliggöra hur många laddstolpar som krävs för att försörja elbilar i ett nytt område och vilket effektbehovet blir.  

 

I takt med att verktyget börjat användas har det också visat sig att det är än mer användbart i detaljplaneskedet än i översiktsplanskedet, vilket var den initiala hypotesen.  

Emmy Nicander, projektledare för Hållbarhetsverktyget 

Siktet inställt på nationell användning 

 Efter framgångsrikt användande i Göteborgregionen pågår arbetet med att fler kommuner ska få tillgång till Hållbarhetsverktyget, vilket samarbetet med VGR borgar för. I längden är målet att verktyget ska kunna användas på nationell nivå.  

– Genom möjligheten att delta i det nationella samverkansprojektet Redriv hoppas vi på sikt att det ska finnas ett intresse av att utvidga analysområdet till ytterligare regioner, för att sen kunna sprida det i större skala i landet.  

 

För dig som är nyfiken på Hållbarhetsverktyget så finns det på Göteborgsregionens digitala karttjänst och du kan läsa mer om projektet här: https://goteborgsregionen.se/projekt/2018-09-18-hallbarhetsverktyget-for-hallbara-och-effektiva-stationssamhallen 

ReDriv – Ladda Landsbygden

Ladda Hela Kalmar län och Glasriket – ger ny energi till landsbygden!

Hur kan man skapa ekonomisk tillväxt och samtidigt främja omställningen till nya, klimatvänliga transportsätt? Det är utmaningen som projektet Ladda Kalmar län och Glasriket” har tagit sig an, med stöd från statliga organisationer och industripartners. Det viktigaste syftet är att lyfta laddinfrastruktur på landsbygden, där ofta många turistmål finns.

 

Jonas Lööf, Miljöfordon Sverige och Ewa Engdahl, Coompanion som leder satsningen berättar varför;  

– Att ha en utbyggd laddinfrastruktur som kan ta emot turistflöden har ett stort värde för ortens valbarhet som turistmål. Fler besökare bidrar till ökad handel och gästnätter och minskar risken för avfolkning. Det är ett konkurrensmedel, så att inte turisterna väljer andra platser. 


Samverkan viktigast för utbyggnaden  

Verksamheten inleddes inom Coompanions projekt Servicelyftet med stöd från Tillväxtverket via Landsbygdsprogrammet, för att senare fördjupas inom en förstudie med stöd från Region Kalmar, Länsstyrelsen och Hela Sverige Kalmar län. Miljöfordon Sverige och Jonas Lööf har drivit de tekniska frågorna kring lokalisering och ansökningar för laddpunkter, medan Coompanion bidragit med utveckling av affärsmodell och samverkansfrågor.  

 

– På landsbygden finns ofta små medel, så bra samverkan krävs och det föder också ett ökat samnyttjande, förklarar Ewa Engdahl. Så även om utbyggnaden i första hand handlar om att attrahera besökare så gynnar det även invånare. Ska det bli lönsamt över tid så behöver ju laddinfrastrukturen nyttjas. Här har vi hittat goda synergieffekter, till exempel med flerbostadshus, där det nattetid kan vara laddning för de boende och dagtid för exempelvis turister.

Hjälp för små aktörer ökar möjligheterna 

En annan utmaning med utbyggnaden på landsbygden är att enskilda aktörer, som t ex stationsägare, ofta inte har vare sig tid eller resurser att gå igenom hela den process som krävs för utbyggnad. Vi har bidragit med att öka kunskapen hos dem, tittat på intressanta platser för laddpunkter, och inte minst, tagit fram affärsmodeller och alternativ för finansiering, för att påskynda nyetableringar.  

– Det behövs inspiration och engagemang och driv, det här är inte något som marknaden självmant löser, utan det behövs driv från andra håll som tex denna satsningen, säger Ewa Engdahl. – Vi försöker hitta samarbetsmöjligheter så att enskilda stationsägare inte behöver börja från noll, utan kan ta del av tex betalningslösningar. Ju fler som är intresserade av att samverka, desto större volymer och bättre kostnadsbild kan vi få, så ”Ladda Hela Kalmar län och Glasriket” kan ge stöd i val av lösningar.  

 

Genom denna satsning, som numera är en del av det nationella samverkansprojektet ReDriv, har mycket fokus legat på att gynna samverkan mellan kommuner. Enligt Jonas Lööf är det en nyckelfaktor för att lyckas;  

– På kommunal nivå har man nätverket och kunskapen om lokala förutsättningar och det krävs mycket jobb att samordna. Därför är det viktigt att vi kan stödja detta arbete.  

 

Ewa Engdahl, VD Coompanion och Jonas Lööf, Verksamhetsledare Miljöfordon Sverige

Ewa Engdahl, VD Coompanion Kalmar och Jonas Lööf, Verksamhetsledare Miljöfordon Sverige 

Ladda Hela Kalmar län och Glasriket har banat väg för framtiden 

– Vi har byggt en bred förankring och skapat ett stort intresse! Det finns nu en modell att jobba efter, en metod och det underlättar vägen framåt, säger Jonas Lööf.  

 

Förstudien resulterade i 200 intressanta lokaliseringar och identifierade vikten av samverkan och att det finns ett statligt stöd för investeringen.  

När Klimatklivet kom gav det möjligheten att gå från ord till handling.  

Inför första samrådet 2022 lämnades över 200 intressanta lokaliseringar in till Naturvårdsverket. I andra samrådet hade detta ökat till 500 lokaliseringar och ett 40-tal anbud lämnades in till Klimatklivet. 

 

– Intresset har fyllts på, samtidigt som vi också nu har hittat rätt i konceptet vad gäller teknik, så nu är fler mogna att trycka på knappen. När nästa utlysning kommer så tror vi att vi kommer se väldigt många fler som vill lägga anbud för att få stöd från Klimatklivet, berättar Ewa och Jonas.  

 

Här kan du läsa mer om projektet och se slutrapporten från förstudien:  

Slutapport: Ladda Kalmar län och Glasriket 

 

Kontaktuppgifter 

Ewa Engdahl                                      Jonas Lööf
VD Coompanion Kalmar                 Verksamhetsledare
Miljöfordon Sverige 
ewa.engdahl@coompanion.se        jonas@miljofordonsverige.se  
070 658 7 3 23                                    070 65 50 771 

ReDriv – ett unikt projekt

ReDriv – unikt projekt som ska hjälpa transportbranschen till snabbare fossilfri omställning 

Utmaningarna är många när transportsektorn till senast år 2030 ska minska sina utsläpp med 70 procent (jämfört med 2010) och utbyggnaden av ladd- och drivmedelsinfrastruktur är en viktig nyckel till att lyckas. Det nationella samverkansprojektet ReDriv startades 2022 för att lösa en av de stora utmaningarna i omställningen, nämligen att ge bättre underlag för de stora investeringsbeslut som aktörerna står inför och där de många gånger famlar i ovisshet.  

 

Många företag har tvekat att ställa om sin fordonsflotta eftersom de inte vet när, var och hur det kommer att vara möjligt att ladda eller tanka fordon med fossilfria drivmedel. På andra sidan har aktörer som bygger ut laddinfrastruktur tvekat, eftersom de har svårt att uppskatta efterfrågan i olika regioner.  

RedDriv vill minska osäkerhet kring investeringar för aktörer i branschen  

För att minska det här kunskapsgapet och skapa en översikt över planerade och önskade investeringar startade det nationella samverkansprojektet ReDriv på initiativ av Fossilfritt Sverige. Syftet är att skapa en digital plattform som samlat ska visa upp var och när laddstationer och tankställen för fossilfria drivmedel ska byggas ut och samtidigt fånga upp efterfrågan på en regional nivå. 

Erik Melin Söderström på Peak Innovation är projektledare för ReDriv och berättar om syftet;  

– Vi vill hjälpa aktörerna att prata med varandra så att både utbuds- och efterfrågeaktörer vågar investera. Det har hittills gått för långsamt och just transportbranschen är en nyckel till att många andra branscher ska nå sina omställningsmål, något som blev tydligt när olika branscher började ta fram sina färdplaner för omställningen i samarbete med Fossilfritt Sverige. 

Erik Melin Söderström, Peak Innovation. Projektledare ReDriv.

Initiativtagare till projektet är Fossilfritt Sverige, men Peak Innovation är projektägare.   

– Det unika med ReDriv-projektet är att vi har med så pass många regioner så att vi får både en nationell och regional samordning i frågan. Vi utvecklar något helt nytt som kommer hjälpa aktörerna i omställningen och ser till att den går framåt i alla regioner, säger Erik.  

Stort intresse hos aktörer 

Projektet har redan nu nått flera hundra aktörer och samlat in deras utmaningar och planer för omställning. De har visat ett stort engagemang och intresset är särskilt stort för det planerade matchmaking-verktyget, som gör det möjligt att visualisera både planerade och efterfrågade investeringar och förmedla kontakt mellan aktörer. Här finns också en vilja att dela med sig av data för att göra verktyget så relevant och värdeskapande som möjligt.  

Vägen framåt 

Projektet, där regionala utvecklingsaktörer från 11 län samt Statens väg- och transportinstitut (VTI) samverkar, är ett relativt kort projekt, men planen är att den digitala plattformen ska fortsätta leva och utvecklas vidare även efter att projektet avslutas i oktober 2023. Erik Melin Söderström summerar;  

– Vi har arbetat under tidspress och haft våra utmaningar i projektet, men nu under våren kommer mycket att hända och vi ser fram emot att plattformen kommer vara till stor nytta i den snabba omställning som krävs fram till 2030.  

Fyra läkare från Jämtland bakom topprankad behandlingsapp mot inkontinens

Eva Samuelsson, Ina Asklund, Malin Sjöström och Emma Nyström, fyra läkare och grundare av företaget eContinence med appen Tät®.

Fyra läkare från Jämtland bakom topprankad behandlingsapp mot inkontinens

De ville fortsätta att göra sin forskning tillgänglig för omvärlden och startade bolaget eContinence. Eva Samuelsson och Ina Asklund har tillsammans med sina läkar- och forskarkollegor Emma Nyström och Malin Sjöström utvecklat och utvärderat appen Tät® inom forskningsprojektet Tät.nu vid Umeå universitet för urinläckage hos kvinnor. Appen som varit gratis har använts i över 100 länder och får nu en framtid genom den nylanserade, kommersiella premiumvarianten.

Eva Samuelsson som är läkare, professor, forskningsledare – och nu även företagets vd – berättar att det fanns flera anledningar till att de tog steget att bolagisera appen. De visste redan att det var en bra produkt, som använts i flera år och utvärderats under projektperioden. När den först kom ut på AppStore 2015 var den en av de första i sitt slag. Den har hittills använts av över 250 000 kvinnor och är högt rankad bland de medicinska apparna på Apple.

– För oss har det varit en lång process där vi hela tiden haft i åtanke vad vi ska göra med appen när forskningsmedlen tagit slut. Dels vill vi att alla kvinnor ska få fortsatt tillgång till en både hållbar och effektiv behandling av urinläckage. Dels kom nya regler för CE-märkning i maj 2021 där medicintekniska produkter måste vara registrerade av ett företag.

Vi är fortfarande noviser inom företagande, men har lärt oss hela tiden. Med bland annat Uminova Innovation som är Umeås inkubator har vi fått bra hjälp kring juridik, avtal, finansiering, teambyggande och varumärkesfrågor. Vi har också med hjälp av konsulter byggt upp vårt kvalitetsledningssystem och arbetat med regulatoriska frågor.

Med målet att göra nytta i verkligheten

En viktig framgångsfaktor har varit just målet att implementera forskningsresultat, arbeta lösningsinriktat med input från patienter och allmänhet för att kunna skapa den bästa nyttan för många. Ina Asklund som är distriktsläkare och forskare framhåller vikten av att tänka långsiktigt.

– Vi har medvetet tänkt på hur det ska användas i framtiden, i verkligheten. När forskningsprojektet startades 2008 saknades digitala, tillgängliga behandlingsprogram. Det som togs fram var unikt, den första appen för urininkontinens som var utvärderad i forskning.Att appen varit så effektiv och uppskattad har varit ytterligare en drivkraft för oss att få den att leva vidare.

Nu har vi vidareutvecklat den med fler funktioner, exempelvis träningsstatistik och påminnelser, och nytt innehåll kring behandlingsprogram och livsstilsråd. Det ligger otroligt mycket arbete och tid bakom den nya versionen som lanserades i september. Delar av innehållet är fortfarande gratis att ladda ner för att testa, medan premiumvarianten kommer att kosta.

Teamet har varit avgörande både för forskningen och att starta bolaget.

Vad säger omvärlden om att ni startat en betalapp?

– Reaktionerna från såväl forskarvärlden som vården och användarna har hittills varit väldigt positiv. Vi fick förstås en del kommentarer i början om att det var synd att appen skulle kosta pengar, men vi har kunnat svara snabbt och förklara bakgrunden. Universitetet stöttar och ser gärna att produkter från forskning leder till något mer. 

Nordeas/Umeå universitets innovationspris för nyttiggörande av forskning och långvarigt arbete mot inkontinens som jag fick tidigare i år var ju väldigt uppmuntrande. Det har också kommit många förfrågningar från andra forskare i samma situation som vill veta hur vi gjort för att ta forskningen vidare till företagande, berättar Eva Samuelsson.

Appen Tät har hittills använts av över 250 000 kvinnor och är högt rankad bland de medicinska apparna på Apple.

Hur viktigt har teamet varit för att lyckas?

Ina Asklund menar att det varit avgörande både för forskningen och att starta bolaget. De kände varandra väl och visste att de tillsammans kunde nå bra resultat.

– Det har varit en stor fördel att vi fyra arbetat i projektet och fungerar tillsammans. Det gav oss mod att satsa och vi visste att vi hade en bra produkt. Det vi saknade var kompetens inom affärsutveckling. Därför tog vi in Fredrik Jonsson som delägare. Han är konsult och har erfarenhet från arbete i medicintekniskt företag, med bas i Umeå, och ansvarig för marknad och sälj i bolaget.

Eva Samuelsson konstaterar att forskning handlar mycket om att våga gå mot strömmen och hitta vägar framåt. Något som ger bra förutsättningar för det fortsatta arbetet att nå ut till fler användare, företag och organisationer på en global marknad.

– Vi är vana vid utmaningar, att kämpa och se lösningar.

Förutom arbetet i det gemensamma bolaget eContinence, och parallellt med sina ordinarie universitetsuppdrag och läkartjänster på hälsocentraler i Östersund och Krokom, fortsätter forskningsprojektet Tät.nu vid Umeå universitet, där framgångsteamet utvärderar ytterligare två appar – en för män som opererats för prostatacancer och en för en annan typ av inkontinens för kvinnor.

Text: Helena Bredberg

Foto: Marie Birkl

Innovation Champion 2022

Eva Samuelsson, Emma Nyström, Ina Asklund och Malin Sjöström tilldelas priset Innovation Champion 2022. 

Priset tilldelas de personer vars sätt att vara och agera bidrar till att skapa en positiv kraft för Jämtlands Län. De som med vinnar­mentalitet och modet att bryta ny mark skapar nya värden i samarbete med andra och bidrar till en hållbar och attraktionsskapande framtid.

Priset delas ut av Jämtkraft och PEAK Innovation.

Wide Ideas innovationsplattform prisas av EU-kommissionen

PIPPI  – ett Horizonprojekt som samlar nio universitetssjukhus i Europa för utveckling av bl a en ny innovationsplattform i samarbete med Wide Ideas, en startup från Åre.

Wide Ideas innovationsplattform prisas av EU-kommissionen

Wide Ideas är ett relativt litet jämtländskt bolag i Åre som utvecklat en mjukvarulösning för innovationsprocesser. Nu har de tillsammans med nio universitetssjukhus i Europa inom projektet PiPPi, där Karolinska sjukhuset varit projektledare, tagit fram en helt ny, öppen plattform för innovationsupphandling i Europa. En lösning som prisats av EU-kommissionen som ett av de mest innovativa av alla innovationsprojekt.

PiPPi är ett EU-finansierat projekt via Horizon 2020, som är ett program för forskning och innovation i Europa. Det är ingen liten bedrift att utmärka sig i ett sådant sammanhang. Jakob Lindvall är vd på Wide Ideas. Han berättar att de vågade anta utmaningen och idag är tacksamma för den tuffa kravställningen och samarbetet med några av de mest erfarna innovationsupphandlarna i Europa.

– Det bidrog starkt till att vi lyckades, liksom det faktum att vi redan hade en fungerande mjukvarulösning som i grunden är designad för att kunna implementeras på mindre än 24 timmar. Vi har många små, stora och jättestora företag och offentlig sektor som använder Wide Ideas, så den är oerhört lättillgänglig. Den levereras som en tjänst över nätet, ingen installation – bara koppla på och köra. Men bara mjukvara löser inte uppgiften, det måste drivas en process också.

Plattform som matchar problem med lösningar

Önskemålet från de involverade universitetssjukhusen i PiPPi-projektet var att etablera en plattform med syfte att matcha olika problemägare med lösningsbärare. Få dem att börja samarbeta och prata med varandra. Skapa engagemang och samtidigt reducera tiden från att ett behov synliggjorts tills det kommer en bra lösning. Den skulle bestå av två delar.

– Dels en ”community of practise” med intressenter inom och runt deras egna sjukhus, men även i ett större sammanhang med allt från patienter, patientorganisationer och leverantörer till myndigheter och andra reglerande organ. Den andra delen i deras önskemål var en mjukvaruplattform för att kunna samverka.

Det här passade som handen i handsken för Wide Ideas. Deras tanke har sedan starten för tio år sedan varit att underlätta för stora organisationer eller grupperingar av organisationer att jobba smartare och mer effektivt med innovation. Att involvera medarbetare och intressenter att komma med behov, förslag på idéer och rena innovationsförslag. Genom sin egen mjukvaruplattform hade de redan en bra lösning, byggd för att vara kompatibel med Office 365 och med Microsofts alla säkerhetsmekanismer på plats.

Jacob Lindvall, medgrundare och vd för årebaserade Wide Ideas.

Blev kontaktade av Microsoft

Det var också genom samarbetet med Microsoft som Wide Ideas för två år sedan fick frågan om att vara med i upphandlingen.

– Vi blev kontaktade av Microsoft i Italien som hade en kund som egentligen var en allians av universitetssjukhus. De hade det här stora projektet, PiPPi, där de utvecklar en process för innovationsupphandling. En central del skulle vara en mjukvaruplattform, där alla skulle kunna samverka kring. Och där man också enkelt kunde bjuda in intressenter runt omkring.

Jakob berättar att Microsoft hade letat med ljus och lykta i hela sitt nätverk och även bland sina egna produkter, utan att hitta en lämplig lösning.

– Då gjorde vi helt enkelt en pitch för det här konsortiet. Så den upphandlingen vann vi förra året. Upphandlingen gjordes via Karolinska sjukhusets partner i Italien Ospedale San Rafael. Det var en rätt komplex önskelista vi blev serverade. Vi har jobbat väldigt nära tillsammans med dem för att designa en lösning som tillfredsställer deras behov och också är tekniskt genomförbar.

Design och funktion för att skapa engagemang

Carolina Johansson är ansvarig för produktutveckling på Wide Ideas. Hon förklarar att första steget var att förstå vad de ville uppnå och se vilka vägar de skulle ta för att lösa det utifrån budget och tidshorisont.

– Vi höll på i fyra månader med att definiera vad plattformen skulle göra, hur den skulle fungera och vilka behov och önskemål de olika intressenterna hade. Vi hade kontakt med själva alliansen som var drivande i projektet. De hade i sin tur identifierat ett antal olika typer av intressenter som skulle använda sig av plattformen. Deras användarupplevelse och hur man skulle få dem engagerade på plattformen blev ett viktigt perspektiv. Vi landade i ett processflöde där vår plattform utgjorde grunden och vi identifierade ett antal olika funktioner som vi behövde för att kunna stötta hela deras process.

I augusti förra året lanserades den första Beta-version som testkördes internt och i april 2022 kunde plattformen lanseras officiellt på pippi-platform.eu

 

PiPPi gör att alla aktörer får insyn i de verkliga behoven och kan öka förståelsen för vad sjukvården eller patienterna faktiskt efterfrågar.

Verktyg för innovationsupphandling

– Det här handlar mycket om att synliggöra de olika behov som finns inom hälso- och sjukvård. Verifiera de behoven och sedan lösa behoven. Ett sätt att lösa behoven är genom innovationsupphandling, vilket ur PiPPis perspektiv är det stora syftet, fortsätter Carolina.

På plattformen kan olika hälso- och sjukvårdsaktörer dela sina behov. Det kan vara allt från en undersköterska, sjuksköterska, läkare till avdelning, patient eller patientorganisation som delar sina utmaningar och problem som de står inför i själva vårdresan.

– Utifrån det kan man verifiera med andra, är det ett behov som ni också upplever? Om det är fler som upplever behovet, kan man titta på om någon har löst problemet tidigare och i så fall hur, och är det en lösning vi kan applicera? Eller finns det andra produkter eller tjänster på marknaden som också skulle kunna lösa det här behovet, som har använts till något annat?

En bra behovsanalys är halva lösningen

Den här processen gör att alla aktörer får insyn i de verkliga behoven och kan öka förståelsen för vad sjukvården eller patienterna faktiskt efterfrågar. Generellt har det visat sig att när det görs någon form av upphandling och det kommer ut produkter på marknaden, så motsvarar de ungefär 80 procent av vad brukaren faktiskt vill ha.

– De sista 20 procenten saknas ofta, eller är inte optimal för ändamålet och det gör att man inte använder produkten fullt ut. Den kan exempelvis ha onödig funktionalitet, som man inte vill ha, det blir en miss-match här, förklarar Carolina.

Men hur känns det då att få utnämningen som bästa innovationsprojekt, vad har den betytt?

– Det känns ju faktiskt väldigt bra i hjärtat också när man får vara med i den här typen av kontext. Och hjälpa till att bidra i de här processerna, göra något gott för världen. Vi har ju lärt oss otroligt mycket. Man blir utmanad i sitt företagande och får andra perspektiv, säger Carolina.

– Jag uppfattar att EU-kommissionen ser att det är otroligt mycket kunskap som har packats ihop i en plattform, som når precis rätt målgrupp för att kunna driva processen. Det här är gjort med en mjukvarulösning som är färdig, som fungerar och som snabbt kan spridas till flera organisationer inom Europa, konstaterar Jakob.

Nu när projektet är avslutat fortsätter samarbetet som ett löpande avtal där Jakob och Carolina med sitt team fortsätter att leverera och underhålla utvecklingen av PiPPi-plattformen kontinuerligt.

– Nu vill vi såklart sprida lösningen till fler sjukhus och regioner. Med de utmaningar som vårt samhälle står inför när det gäller framtidens hälsa och sjukvård behöver vi såklart hjälpas åt för att hitta nya lösningar.

 – Peak Innovation har påbörjat ett intiativ inom innovationsupphandling för att stimulera till innovations- och utvecklingsarbete i organisationer och företag i Jämtlands län. Därför vill vi uppmärksamma Wide Idea som jobbat framgångsrikt med en plattform för innovationsarbete och innovationsupphandling internationellt. Här finns bra kunskap och erfarenheter att bygga vidare på.

Daniel Eurenius. Peak Innovation

Text: Helena Bredberg

Bild: Getty Images, Jacob Lindvall