Det pågår just nu många olika projekt för att underlätta grön omställning i Sverige och många handlar om våra transporter. Ett av dessa projekt är Hållbarhetsverktyget, som Göteborgsregionen utvecklat med finansiering från Energimyndigheten i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Sedan en tid tillbaka är även Västra Götalandsregionen (VGR) medfinansiärer i pågående utveckling.  

Emmy Nicander, projektledare för Hållbarhetsverktyget, berättar mer om syftet med det digitala verktyget;  

– Vi såg ett behov av att ha mer handfasta verktyg för att synliggöra klimatpåverkan från nya bebyggelseområden med bostäder och mindre verksamheter. Hållbarhetsverktyget synliggör klimateffekter från planerad bebyggelse, och underlättar jämförelser mellan olika tänkta lokaliseringar eller bebyggelsestrukturer. Verktyget vänder sig främst till de som ser över olika lokaliseringar i en översiktsplan men har visat sig vara ett bra verktyg även i arbetet med en fördjupad översiktsplan eller i detaljplaneskedet.  

De stora fördelarna med Hållbarhetsverktyget är att det är enkelt att få fram en snabb visualisering av klimatpåverkan från en tänkt bebyggelseetablering. Ju mer information användaren har desto bättre blir resultatet, men det är också möjligt att göra schablonberäkningar, då det finns schablonvärden i verktyget.  

Användarperspektiv hela vägen  

– Responsen har varit bra hittills, säger Emmy Nicander, troligen för att vi har haft med oss användarperspektivet hela vägen. Vi har jobbat med samskapandemetoder för att anpassa verktyget utifrån hur man vill använda det och vilken info man har med sig in i olika skeden av planeringsprocessen. Vi har också jobbat med prototyper för tidig testning.  

Det stora värdet med verktyget är det snabbt ger en överblick och möjlighet till att jämföra olika alternativ för lokalisering.  

Något som blir extra tydligt med hjälp av Hållbarhetsverktyget är färdmedelsfördelningen och bränsleutsläpp ur livscykelperspektiv, samt att det just nu utvecklas en funktion för att bättre stötta utbyggnaden av ladd- och drivmedelsinfrastruktur. Till exempel genom att synliggöra hur många laddstolpar som krävs för att försörja elbilar i ett nytt område och vilket effektbehovet blir.  

I takt med att verktyget börjat användas har det också visat sig att det är än mer användbart i detaljplaneskedet än i översiktsplanskedet, vilket var den initiala hypotesen.  

Hur kan man skapa ekonomisk tillväxt och samtidigt främja omställningen till nya, klimatvänliga transportsätt? Det är utmaningen som projektet ”Ladda Kalmar län och Glasriket” har tagit sig an, med stöd från statliga organisationer och industripartners. Det viktigaste syftet är att lyfta laddinfrastruktur på landsbygden, där ofta många turistmål finns.

Jonas Lööf, Miljöfordon Sverige och Ewa Engdahl, Coompanion som leder satsningen berättar varför;  

– Att ha en utbyggd laddinfrastruktur som kan ta emot turistflöden har ett stort värde för ortens valbarhet som turistmål. Fler besökare bidrar till ökad handel och gästnätter och minskar risken för avfolkning. Det är ett konkurrensmedel, så att inte turisterna väljer andra platser. 

Samverkan viktigast för utbyggnaden  

Verksamheten inleddes inom Coompanions projekt Servicelyftet med stöd från Tillväxtverket via Landsbygdsprogrammet, för att senare fördjupas inom en förstudie med stöd från Region Kalmar, Länsstyrelsen och Hela Sverige Kalmar län. Miljöfordon Sverige och Jonas Lööf har drivit de tekniska frågorna kring lokalisering och ansökningar för laddpunkter, medan Coompanion bidragit med utveckling av affärsmodell och samverkansfrågor.  

– På landsbygden finns ofta små medel, så bra samverkan krävs och det föder också ett ökat samnyttjande, förklarar Ewa Engdahl. Så även om utbyggnaden i första hand handlar om att attrahera besökare så gynnar det även invånare. Ska det bli lönsamt över tid så behöver ju laddinfrastrukturen nyttjas. Här har vi hittat goda synergieffekter, till exempel med flerbostadshus, där det nattetid kan vara laddning för de boende och dagtid för exempelvis turister.

Hjälp för små aktörer ökar möjligheterna 

En annan utmaning med utbyggnaden på landsbygden är att enskilda aktörer, som t ex stationsägare, ofta inte har vare sig tid eller resurser att gå igenom hela den process som krävs för utbyggnad. Vi har bidragit med att öka kunskapen hos dem, tittat på intressanta platser för laddpunkter, och inte minst, tagit fram affärsmodeller och alternativ för finansiering, för att påskynda nyetableringar.  

– Det behövs inspiration och engagemang och driv, det här är inte något som marknaden självmant löser, utan det behövs driv från andra håll som tex denna satsningen, säger Ewa Engdahl. – Vi försöker hitta samarbetsmöjligheter så att enskilda stationsägare inte behöver börja från noll, utan kan ta del av tex betalningslösningar. Ju fler som är intresserade av att samverka, desto större volymer och bättre kostnadsbild kan vi få, så ”Ladda Hela Kalmar län och Glasriket” kan ge stöd i val av lösningar.  

Genom denna satsning, som numera är en del av det nationella samverkansprojektet ReDriv, har mycket fokus legat på att gynna samverkan mellan kommuner. Enligt Jonas Lööf är det en nyckelfaktor för att lyckas;  

– På kommunal nivå har man nätverket och kunskapen om lokala förutsättningar och det krävs mycket jobb att samordna. Därför är det viktigt att vi kan stödja detta arbete.  

Utmaningarna är många när transportsektorn till senast år 2030 ska minska sina utsläpp med 70 procent (jämfört med 2010) och utbyggnaden av ladd- och drivmedelsinfrastruktur är en viktig nyckel till att lyckas. Det nationella samverkansprojektet ReDriv startades 2022 för att lösa en av de stora utmaningarna i omställningen, nämligen att ge bättre underlag för de stora investeringsbeslut som aktörerna står inför och där de många gånger famlar i ovisshet.  

Många företag har tvekat att ställa om sin fordonsflotta eftersom de inte vet när, var och hur det kommer att vara möjligt att ladda eller tanka fordon med fossilfria drivmedel. På andra sidan har aktörer som bygger ut laddinfrastruktur tvekat, eftersom de har svårt att uppskatta efterfrågan i olika regioner.  

RedDriv vill minska osäkerhet kring investeringar för aktörer i branschen  

För att minska det här kunskapsgapet och skapa en översikt över planerade och önskade investeringar startade det nationella samverkansprojektet ReDriv på initiativ av Fossilfritt Sverige. Syftet är att skapa en digital plattform som samlat ska visa upp var och när laddstationer och tankställen för fossilfria drivmedel ska byggas ut och samtidigt fånga upp efterfrågan på en regional nivå. 

Erik Melin Söderström på Peak Innovation är projektledare för ReDriv och berättar om syftet;  

– Vi vill hjälpa aktörerna att prata med varandra så att både utbuds- och efterfrågeaktörer vågar investera. Det har hittills gått för långsamt och just transportbranschen är en nyckel till att många andra branscher ska nå sina omställningsmål, något som blev tydligt när olika branscher började ta fram sina färdplaner för omställningen i samarbete med Fossilfritt Sverige. 

De ville fortsätta att göra sin forskning tillgänglig för omvärlden och startade bolaget eContinence. Eva Samuelsson och Ina Asklund har tillsammans med sina läkar- och forskarkollegor Emma Nyström och Malin Sjöström utvecklat och utvärderat appen Tät® inom forskningsprojektet Tät.nu vid Umeå universitet för urinläckage hos kvinnor. Appen som varit gratis har använts i över 100 länder och får nu en framtid genom den nylanserade, kommersiella premiumvarianten.

Eva Samuelsson som är läkare, professor, forskningsledare – och nu även företagets vd – berättar att det fanns flera anledningar till att de tog steget att bolagisera appen. De visste redan att det var en bra produkt, som använts i flera år och utvärderats under projektperioden. När den först kom ut på AppStore 2015 var den en av de första i sitt slag. Den har hittills använts av över 250 000 kvinnor och är högt rankad bland de medicinska apparna på Apple.

– För oss har det varit en lång process där vi hela tiden haft i åtanke vad vi ska göra med appen när forskningsmedlen tagit slut. Dels vill vi att alla kvinnor ska få fortsatt tillgång till en både hållbar och effektiv behandling av urinläckage. Dels kom nya regler för CE-märkning i maj 2021 där medicintekniska produkter måste vara registrerade av ett företag.

Vi är fortfarande noviser inom företagande, men har lärt oss hela tiden. Med bland annat Uminova Innovation som är Umeås inkubator har vi fått bra hjälp kring juridik, avtal, finansiering, teambyggande och varumärkesfrågor. Vi har också med hjälp av konsulter byggt upp vårt kvalitetsledningssystem och arbetat med regulatoriska frågor.

Med målet att göra nytta i verkligheten

En viktig framgångsfaktor har varit just målet att implementera forskningsresultat, arbeta lösningsinriktat med input från patienter och allmänhet för att kunna skapa den bästa nyttan för många. Ina Asklund som är distriktsläkare och forskare framhåller vikten av att tänka långsiktigt.

– Vi har medvetet tänkt på hur det ska användas i framtiden, i verkligheten. När forskningsprojektet startades 2008 saknades digitala, tillgängliga behandlingsprogram. Det som togs fram var unikt, den första appen för urininkontinens som var utvärderad i forskning.Att appen varit så effektiv och uppskattad har varit ytterligare en drivkraft för oss att få den att leva vidare.

Nu har vi vidareutvecklat den med fler funktioner, exempelvis träningsstatistik och påminnelser, och nytt innehåll kring behandlingsprogram och livsstilsråd. Det ligger otroligt mycket arbete och tid bakom den nya versionen som lanserades i september. Delar av innehållet är fortfarande gratis att ladda ner för att testa, medan premiumvarianten kommer att kosta.